ÖL ELLER INTE ÖL

Ölcafet Wega Malmö © Erik Liljeroth Nordiska Museet

1500-TALET

Bryggeri på 1500-talet

I Sverige har vi druckit öl sen åtminstone bronsåldern. På den tiden smaksattes ölet oftast med pors.

Redan på 1500-talet fanns det mycket noggranna bestämmelser för ölkvalitéten för det öl som bryggdes på kungliga slott och kungsgårdar. Öltyperna delades upp enligt social klass: herreöl, fogdeöl, svenneöl, skeppsöl, ämbetsöl och spisöl i fallande ordning vad beträffar alkoholhalten. Herreölen var den starkaste och hade ungefär lika mycket alkohol som starköl har i dag.

1600-TALET

Under 1600-talet prisreglerades ölsorterna och det fanns färre indelningar. I bryggarskråets stadga från 1640 fanns endast tre ölsorter: starktöl, som var som 1500-talets herreöl, medelöl, som var hälften så starkt som starktöl och spisöl, som var det svagaste ölet och endast hade en fjärdedel så mycket alkohol som starktölet.

1700- OCH 1800-TALEN

Festande herrar Foto Digitala Stadsmuseet

Brännvinet ersatte i stor utsträckning ölet på 1700-talet och därmed försämrades ölets kvalitet. Denna trend fortsatte under 1800-talet, vilken dock kom att brytas när det underjästa ölet, det så kallade bayerska ölet, introducerades 1843.

NYKTERHETSRÖRELSEN

Nykterhets och frikyrkorörelserna växte sig starka i Sverige i allmänhet och våra bygder i synnerhet och det förde till att starka krafter försökte förbjuda både försäljning och konsumtion av alkoholhaltiga drycker. En av förkämparna i bygden var ”Ljurskamjölnaren”. Han startade som hembrännare och blev sedan omvänd och predikant. Läs mer om honom här.

I Ljurs sockens stämmoprotokoll kan vi läsa en hel del om denna diskussion.

LJURS SOCKENSTÄMMA

Ljurskaboa

Ölförsäljningen i vanliga butiker tycks ha diskuterats i alla tider, inte bara i våra dagar, att döma av följande utdrag ur stämmoprotokoll för Ljurs socken.

Den 16 mars 1877.

Fråga förekom att vin- och ölförsäljning inom kommunen skulle bortgå, då såväl A. Andersson på Långared som ledamöterna beslutade det skulle borttagas, men för att våra lanthandlare skulle kunna realisera sitt lager skulle det få fortfara till den 1 nästa okt. då all handel med sagda vara skall upphöra, och hos Konungens Befallningshavande stadfästas.

ANDERS PETTER LARSSON OCH LÅNGAREDSBODEN

Anders Petter Larsson föddes på hemmanet Trollö i Ornunga socken år 1837. Larsson fick tidigt överta hemmet. Redan som fjortonåring var han skriven som ägare till gården.

Under skråväsendets tid, före mitten av 1800-talet, fick det inte finnas någon lanthandel på mindre avstånd från stad än tre mil. När denna bestämmelse upphävdes beslutade Larsson sig för att bli handlande. Som Trollö låg ganska illa till, långt ifrån vägen, så var det inte tänkbart att ha någon affär där. Larsson fann dock på råd. Han byggde en affärslägenhet vid Stora Långared i Ljur, intill stora vägen Tämta-Ljur. Larsson jämte ett biträde och hushållerska bodde vid affären, under det att hustrun stannade i Trollö, där hon med biträde av två pigor skötte såväl det stora hushållet som ladugården. På den tiden gjorde inte karlarna något arbete i ladugården.

Den 24 mars 1887.

Frågan rörande det Handlanden A. P. Larsson i Långared skulle få rättighet sälja viner till avhämtning utföll på så sätt, att 418 röster voro för detsamma och 163 röster emot, således en övervägande pluralitet av 255 röster för dess beviljande.

VÅRGÅRDA GÄSTGIVAREGÅRD – MENLIGA PÅFÖLJDER

Gästgivaregård interiör 1910

Den 3 sept 1902.

Ljurs sockens röstberättigade medlemmar vilka anse de menliga följderna av den sedan många år vid Vårgårda Gästgivargård (Skövde Backgården) bedrivna maltdrycksförsäljningen drabba ej endast Kullings Skövde socken, inom vilken nämnda rörelsen bedrives, utan även grannsocknarna, uttala en varm önskan att de med ifrågavarande försäljning förbundna olägenheterna snarast möjligt måtte undanröjas, samt besluta, att avskrift av detta protokoll tillställes Kullings Skövde kommunalnämnd, vilken det närmast åligger att vidtaga åtgärder i berörda syfte.

VÅRGÅRDA BRYGGERI

Vårgårda Bryggeri

I Vårgårda startade Johan Emil Damberg 1886 ett bryggeri på Drottninggatan 8. Detta var i drift 90 år till 1976 och innehades av sex olika ägare. De första åren bryggdes öl men i slutet blev det mest svagdricka man producerade.

Vårgårda bryggeri bostadshuset

Bostadshuset på bilden lär ha flyttats från Lagmansholm 1908.

Läs mer om handelsbodar i våra trakter här.