DAGBOK 1889

22 Januari Tisdag
"D. 22 T. Strömoln lugnt 6 gr. k. Var Rydberg i Wårgårda Jag var i Nolhagen. För öfrigt arbetade jag med bokklistring." Vinterdag i Iglabo

KÄLLOR

Karl Eriksson ”Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: ”Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: ”Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu

JULAFTA JULELLEN OCH JUSAFRÖJDA

Äntligen var »julafta», dagen före juldagen inne. Husmodern kokar julgröten tidigt på förmiddagen av korngryn ock oskummad mjölk. Därefter kokas »julhösen» och annat sovel (»suged»). I stället för middag ätes »deppebrö» (dopp i grytan) vid spiseln. En vit duk bredes över storbordet, därpå framlägges bibeln, psalmboken ock postillan.

En sädeskärve sättes upp utanför dörren på en stång åt sparvarna.

Kvällen inbryter. Nu skall kålen rensas ock kokas. Farfar eller morfar läser högt ur Jesu födelsehistoria eller förklarar julens betydelse för barnen, vilka därefter erhålla sina julgåvor. Sådana förekom dock i äldre tider sällan.

Ännu i slutet på 1700-talet gick ungdomen »julgågg» mellan klockan 5 och 7 på eftermiddagen. Man tände hemmagjorda bloss, och så gick några av ungdomen med dem till nästa gård ock sjöng en julsång utanför dörren. Var där någon ungdom, som kunde undvaras, så tände den sitt bloss ock följde med, och sen bar det av till nästa granngård o. s. v. Vid varje dörr trakterades sällskapet med julöl ur snibbskålar. Det var strängt förbjudet att på något ställe gå inom förstugedörren eller att dricka mycket av det erbjudna ölet. Klockan 7 skulle var och en vara åter i sitt hem. Sångerna man sjöng var med religiöst innehåll.

När det blev brukligt att vid alla tillfällen bjuda på brännvin upphörde julgången.


Omkring klockan 8 kom husfadern in med den stora julhalmskärven. Som en främmande gäst hälsade han husmodern och bad om härbärge för sig ock sin kamrat (julhalmskärven), som upprestes mitt på golvet. Husmodern tog nu en vörtlimpa och lade i »blummet» (axändan) på kärven samt trakterade den, som bar in honom, med en skiva vörtbröd och julöl ur kannan. Innan han dricker, lovar han stillhet och gott sällskap under högtiden, därpå utlyser han julfriden.

Juleld

När sista grytan har kommit av spisen och även fisken är kokt, eldas »julellen». Nio eller tolv korta björkträn lades på härden på det sätt, att tre trän, om det var 9, eller fyra, om det var 12, lades med ändarna utåt på glöderna med en eller två tums mellanrum ock de övriga tvärt över på samma sätt, tre eller fyra i vart lager. Denna eld fick icke röras.

Brann elden jämt ut, var det ett tecken till god årsväxt. Medan julelden glatt flammade, tog husfadern limpan ur kärven och lade den såsom ett skådebröd på bordet bredvid barnens julhögar. Den skulle sedan förvaras till våren, då den delades själva såningsdagen, så att även dragarna skulle få en bit var av densamma.

Julhalm är utspritt på golvet i en stuga 1903 Hudene Gustaf Ewald Vänersborgs museum

Oftast bakades särskilda »julleva» åt varje husets medlem och förvarades på samma sätt till våren. Medan husmodern ordnade bordet och barnen satte ut sina julhögar, bredde husfadern ut julhalmen tvärs över tiljorna i golvet. Sedan halmen var utbredd, sjöng hela familjen, så många som kunde, psalmen: »Ett barn är fött i Betlehem» eller någon annan julpsalm.

https://www.youtube.com/watch?v=FgiMOOKN1Ks

Redan förut på kvällen borde alla omsorgsfullt hava tvagit sig ock lagat till sina högtidskläder till ottan. Nu skulle stor ock liten falla ned på knä i halmen ock någon av de äldre barnen, husfadern, farfar eller morfar uttala tacksägelsen till alla goda gåvors givare för det år, som förflutit, och för all välsignelse därunder, samt bedja om en god jul ock därefter läsa de vanliga korta aftonbönerna, fader vår ock välsignelsen.

Därpå satte sig alla till bordet vid grenljusets sken, och alla bordsbönerna lästes högt. På bordet tronade ett »flåfat» utav trä eller tenn med julhösen ock många andra sorters sovel. Tallrikarna som blott vid högtidstillfälle nyttjades, var av trä; julknivar (fällknivar med rosiga malm- eller benskaft) letades fram ock en gaffel till varje. En vörtbrödsskiva, en bit siktbröd och en annan bit rågbröd låg på varje talrik. Smörasken skickades runt bordet och var och en tog sig lite smör till vörtbrödet.

Därpå bjöds brännvin ur julglaset eller ur en silverbägare. Om familjen ej drack brännvin, bjöds öl ur enekannan eller snibbskålen. Därefter åt man kokta kålrötter ock potatis till det sovel, som husmodern skar upp. Sedan kom vitkålen i ett större fat, ur vilket alla åt med julskedarna av horn eller silver. Kryddad fläskkorv var kokt i kålen till efterrätt.

Därefter sattes lutfisken fram och delades ut. Efter fisken var dee dags att äta julgröten ur ett gemensamt stort fat. Var och en skulle hitta på ett rim till julgröten.

Den sista rätten på julbordet var julosten.

Efter måltiden lästes bönerna och  man steg upp från bordet och den längre aftonbönen lästes upp och man sjöng någon psalm.

De äldre gick sen till sängs medan de yngre i familjen vakade in juldagen medan de läste runt borde, för att utvänta »jusafröjda». Ett ljus tändes alltid bredvid grenljuset, julljuset kallat, det sades »fröjda sek» (brinna med stark fladdrande låga) i Jesu födelsetimma. Hade detta ej brunnit upp vid midnatt, så gick alla till sängs.

Bordet står dukat i den gamla salen på Iglabo

Nu önskar jag er alla en riktigt God Jul

Rolf

Betygsätt sidan!

Betyg 4.7 / 5. Omdömen 24

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEMSFÖRMÅNER

MASSOR AV FÖRMÅNER

När du blir bonusmedlem får du dessa förmåner

  • 20% rabatt på boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA"
  • 20% rabatt på kartan "GÅRDAR OCH TORP"
  • 20% rabatt på nästa bok "MORD PÅ BÖGDA" (kommer ut våren 2022)
  • Nedladdningsbara historiska kartor
  • Tillgång till fotoarkivet
  • Delta gratis i tipspromenader varje månad med jättefina priser
  • Sidor om gårdar och torp och de som bodde där
  • Hundratals adelstavlor
  • Video-berättelser
  • Ljud-berättelser
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...

Alla, både medlemmar och icke-medlemmar kan givetvis läsa alla berättelser helt fritt!

Det kostar bara 149 kr per år att bli bonusmedlem.

BLI BONUSMEDLEM NU

EN BOK OM FÖRR

ORIGINAL PÅ BÖGDA

Läs boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA". Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna.

Pris: 395 kr plus frakt

FÅ NYHETSBREV

Köp den unika kartan

GÅRDAR, TORP, BACKSTUGOR I LJUR, ÖSTRA NÅRUNGA OCH VÄSTRA ORNUNGA.

Klicka på  kartan för att komma till butiken