FINT FOLK OCH DERAS BOSTÄLLEN

Denna text är hämtad ur PEHR E LINDSKOG: ”Försök till en korrt beskrifning af Skara Stift 1816” med mina egna tillägg och bilder. Jag har låtit texten vara såsom Lindksog skrev den för 200 år sedan så att man bättre skall få en känsla för hur det var på den tiden. Detta är det närmaste ett foto över vår bygd som man kan få från den tiden.

KYRKOR

Norunga Konsistoriella Församling innefattar 6 Socknar, nämligen i Geseneds Härad, Norunga 9 ½*, Ljur 9 ½, Ornunga 13, Qvinnestad 10 1/8, och Asklanda 9 ½ samt i Kullings Härad Norrska Skogsbyggd 8 ¼ Summa 59 ½.

Folkmängden var år 1750 1425 och 1810 2092. Församlingens längd är nära 3 mil, men bredden blott ¾ mil.

Nårunga kyrka 1892

Moderkyrkan Norunga, som ligger 5 mil från Borås, 3 mil från Alingsås och omkring 8 mil från Göteborg; Wenersborg, Skara och Lidköping, skall vara mycket gammal. I äldsta tiderna har den varit af trä, sedermera, upmurad af grof sten**. Derpå har den tid efter annan blifvit så förbättrad, och tillökt, att den nu är den vackraste och rymligaste landskyrka i Geseneds och Kullings Härader. Här äro 2:ne klåckor i stapel.

Ljurs gamla kyrka ruin

Ljurs kyrka är en gammal väl underhållen träkyrka, som har en liten klåcka i stapel. (läs om Ljurs kyrka här)

Ornunga gamla kyrka 1909

Ornunga kyrka har en klåcka i stapel.

Kvinnestads kyrka 1916

Qvinnestads kyrka har ett litet torn, hvari 2:ne små klåckorhänga.

Asklanda kyrka

Asklanda kyrka är både till sidor och gaflar af huggen sten och har en klåcka i stapel. Kyrkogården, ganska vacker, är omgifven med skyhöga ekar.

Norrska Skogsbyggd, bestående af 8 ¼ förmedlade hemman, har i urminnes tid utgjort en egen Socken (som dock varit annex till Norunga) samt haft en egen kyrka, hvarefter nästan omärkeliga rudera ännu visas vid hemmanet Skjul. Dess klåcka förvaras än i dag uti Norunga Sakristia. Dessa hemman äro nu förenade med Norunga så kallade insocken.

*Hindared, 1, hörer i ecklesiastikt afseende till Bredared, men enligt Jordboken till Norunga

** Se Rhyzelii Westrog. Eccl. & Litterata. Nrounga torde hafva fått sitt namn af Nore, hvarföre det ock rättelilgen skrives Norunga, samt af ändelsen unga hvarmed flere namn lycktas, t. e. Almunge, Hakunge, Huddunge,, Skuttunge &c. ornugan och icke Ornunga, som Tuneld skrifver, har utan tvifvel sitt namn af KronoParken Ornungen. Om namnet Qvinnestad må anmärkas, att om de rudera, som framdeles amtalas, äro efter ett Nunnekloster, hvilket för framlidne Biskopen Rhydxeljus blifvit berättadt, torde dessa Nunnors fordna bostad gifvit Kyrkan och Socknen namn. Norrska Skoggsbyggd lärer vara det samma som Noreska eller Norunga Skogsbygd. Om ursprunget till de andra namnen, har man ingen underrättelse.

SÄTERIER

Tvänne säterier äro belägna i Ljurs Socken:

Stora Långared säteri

Långared Storegården, 1, med 3:ne torp, (och derunder 1 ½ Frälse i Temta Socken) eges af Kaptenen R. S. O. And. J. Lilljehöök af Fårdala. Husen, i senare tider upbyggde, äro med tegeltak försedde. Här ärhålles omkring 100 t:r säd och 70 Skeppund hö. Hit höra Såg- och Mjölqvarnar i Säfve å. En för 30 år sedan börjad trädgårdsanläggning har redan hunnit betydande tillväxt, häraf ärhålles nu någon afkastning. Som denna egendom är omgifven af Kronomarker, varder en större upodling härigenom hindrad.

Iglabo säteri byggt 1650, foto från början av 1900-talet

Iglabo, 1, med Mjölqvarn och 6 torp, har öfver 100 år tillhört Schvartzenhoffska Ätten. Detta Säteri har en romantisk belägenhet uti en löfrik dal vid en liten sjö. Husen, gamla och bofällige, iståndsättas efter hand af nu varande Egaren ÖfversteLöjtnanten R. S. O. Ulr. Von Schvartzenhoff, som ock här anlagt ett Tröskverk, det enda i denna trakt. Uti trädgården vid Iglabo finnes ännu vid lif ett i många år lutande och understödt äpleträd, af en Gyllenflykt på 1680:talet ympadt, hvars frukt i anseende till storlek, smak och i synnerhet egenskap att kunna länge förvaras, icke lärer öfverträffas af något äpleslag i Sverige (Läs mer om Iglabo Stött här). Hit höra 2:ne underliggande fjerdedels hemman och 5 torp. Här sås 2 t:r höstråg, 1 t:a vårråg, 5 blandråg, 3 korn och 3 hafra; ängen ger 50 så kallade tvebetslass hö. Detta Säteri har vacker ek- björk- och alskog i egorne, och således tillfälle till skönt löfbrott och godt virke; deltager med Socknen i mulbete och obytt utmark; har egit fiske uti Iglasjön, hvaraf Säteriet har namn; det har ock ett ringa fiske i Säfve-å samt såg- och mjölqvarnar derstädes i godt stånd.

Sällerhög säteri byggt 1761

I Asklanda ligger Säteriet Sällerhög, som i gamla Handlingar kallas Skällerhög, med 3:ne Rå och Rörshemman,nyligen förmedladt från 2 ¾ till 1 7/8 mantal, och eges af Kaptenen R. S. O. And. Lilljehöök. Säteriet, 7/3, har nu, sedan sten till 3000 famnar mur blifvit undanröjd, 20 tunnlands åker, bestående af sandmylla, 83 äng och 125 dito betesmarker, allt stenbunden jord; mycken ek- och annan löfskog, men ingen barrskog. Husen af sågad ek, äro alla under tegeltak, afvenså de på egorne liggande 3 torp. Belägenheten är vacker: öfver de med löfskog betäcke egorne synes en större sjö, omkring 20 Kyrkor och alla större höjder i Westergötland, såsom Kinnekulle, Hunne- Mösse- och Ålleberg.

Åkerjorden, indeld i 4 gärden, har i sednare tid genom nu varande Egares nitfulla åtgärd blifvit bringad till fruktbarhet, deremot ängens uphjelpande från sin naturliga sterilité synes öfverstiga vanlig enskild förmåga*.

ANDREA FÖRNÄMA BOSTÄLLEN

Peter Edvard Ternstedt. Född 1840 i Hällstads sn, Älvsborgs län. Bodde år 1880 å Åsen i Ljur sn

I Ljurs Socken ligger Kaptensbostället vid K. Elfborgs Regemente Åsen, 3/2, tillsammans med närintill varande Svenstorp, 3/4,; egorne äro enstakade och på åkern, som är i ensäde, sås på hela Bostället 2 t:r höstråg, 1 ½ vårråg, 3 blandråg, 2 korn och 1 ½ hafra; af ängen bekommas 40 a 50 så kallade tvebettslass hö. Bostället, som har mulbete samfäldt med Socknen, eger godt löfbrott i ängarne. Indelningshafvaren Kaptenen Leonard Fr. Cedersköld bor på stället. (Leonhard Fredrik Cederskiöld adelsnummer 1117, se släkttavla här).

Nya prästgården i Nårunga byggd 1904

KyrkoherdeBostället, ¼, har varit i ensäde, men genom Kyrkoherden J. Tengborg, (som dödde 1788) blef denna olägenhet afhulpen och Bostället till läge, åbyggnad och häfd förbättradt på det sätt, att husen från en sank och osund plats vid Kyrkogårdsporten, flyttades till en tjenligare omkring 400 alnar från förra tomten. Egorne, i laglig ordning utbytte, blefvo skiljde från byns, och på särskild Karta aftagne. Wäster om nya tomten odlades en mosse, i sammanhang med annan oländig mark, till en nu florerande trägård. I stället för en allmän farväg, som gick genom inegorne, blef anlagd en ny väg, som förer emillan inegorne och skogsmarken. Åkern, efter betydlig odling af oländig mark, indeltes i 4 nästan lika stora gärden, som trädas kvart 4:de år; hvartdera besås med 2 a e t:r larsmässoråg, samt vårsäd (mäst hafra och blandsäd) proportionaliter i sin tour, så att årliga utsädet blir omkring 14 t:r*

*Detta allt m. m. af K. Tengborg verkstäldt på 4 år, har gifvit Prosten Ol. Rödholm anledning, att till heder för Tengborgs minne, år 1808 i trädgården upresa en väl arbetad Tälgsten med inhuggen påskrift.

Constantin Emmanuel Rödholm 1789-1863 son till Olof Rödholm (1749-1813), prost i Nårunga

En af Tengborgs efterträdare, nu äfven aflidne Prosten Rödholm har ock utur Boställets otroligt stenbundne åkrar låtit borttaga 4350 lass sten, hvaraf en del redan blifvit i stenmur lagde. Rödholm har ock låtit grafva afloppsdiken omkring alla åkrarne för att i möjligaste måtto förekomma den förderfveliga bergsyra, som här är särdeles besvärande. En 400 alnars lång allèe, som K. Tengborg anlagt emillan nya Tomten och Kyrkan, men vilken före Pr. Rödholms tillträde var förstörd, är af denne sednare åter upprättad, hvilken ock besörjt om tegeltak på mangårdsbyggnaden utom mycket, som länder till Boställets nytta och prydnad i alla tider. Oaktadt all använd möda och kostnad, kan dock i anseende till jordmånens sämre beskaffenhet, föga mer än 4.de kornet säkert påräknas i medelgoda år. Här ärhålles 40 a 50 lass härdvalls-hö samt 20 a 30 lass starrhö. Bostället har tillräckligt löfbrott i egorne, samt barrskog till husbehof; eger ock enskild ko- och hästhage, men utmark på skogen, gemensam med Socknen. Härförutan understödjes Bostället af en mjölqvarn till tullägt, samt af Stommen, 3/8, som ligger i Qvinnestads by.

Prästgården i Asklanda foto 1912

KapellansBostället är den så kallade Prästgården, 3/2, i Asklanda, i gärdeslag med större delen i Ornunga Socken. Åkern i ensäde besås med 1/3 t:a vinterråg, 3/2 vårråg, 3 ½ blandråg, 1 korn och 2 hafra. Af ängen bergas 36 kärrelass hö. I egorne är löfskog, i senare åren upfredad. Af förre Komministern, nu mera Kyrkoherden J. Kjellborg blef år 1794 o. f. både man- och ladugård nybyggd; en liten trädgård, både vacker och nyttig, är ock af honom anlagd, m. m.