HANDELSBODAR
HANDELSBODAR I VÅRA BYGDER
Ända sedan Gustav Vasas tid var all handelsverksamhet förlagd till städerna. Man fick dock sälja produkter som man själv tillverkat genom r ex gårdfarihandel (knallar). Dessa bestämmelser lindrades 1846 så att handelsverksamhet fick öppnas i områden mer än tre mil från närmaste stad. År 1864 kom en ny lag, enligt vilken all handel släpptes fri i hela landet. För att idka handel och öppna affär fick man söka handelsrättigheter.
BORÅS TIDNING 1900-10-02
I Borås tidning kunde vi läsa den andre oktober 1900 följande redogörelse för handelsbodar i våra bygder:
”Inom socknen finnes 3 handelslokaler nämligen en vid Stora Långared, omkring 30 år gammal, enligt hvad för mig uppgafs. Den äges af handl. Aug. Larsson och är upptaxerad till en årlig inkomst af 500 kr. En handelsbod finnes vid Ljur Halla, som är omkring 25 år gammal och äges av August Nilsson därstädes. En tredje handelslokal, omkring 4 à 5 år gammal finnes mot Nårunga å en plats som allmänt benämnes Hermans Lid. Ägaren af denna lokal är Herman Andersson. Alla tre lokalerna äro f.n. lika inkomsttaxerade.”
Så här skrev Karl Eriksson i ”Gårdsägarn, Torparn och Knekten”
”Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande Aug. Nilssons affär, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket äges nu av snickaren Gottfrid Svensson f. 1895 och hans maka Magda f. Johansson från Lillegården.”
Herman gifte sig 1895 med den 22 år yngre Ada Andersdotter, född 1874 i Landa. Efter giftermålet flyttade hon till Högelid med mannen. Herman dog den 22e maj 1908. Fyra månader senare födde hustru dottern Svea Hildur Hermina, som emellertid dog endast tre månader gammal.
Sönerna Gustav Ivar och David Einar flyttade några år därefter till USA och modern tillsammans med fosterdöttrarna Anna Viola och Britta Katrina Granbom flyttade till dem i USA 1923.
AFFÄREN I STORA LÅNGARED
Den första handelsboden som öppnades i våra trakter var den som Anders Petter Larsson i Trollö öppnade vid Stora Långared. Den startade under senare hälften av 1860-talet. Affärens kundkrets kom efter hand att omfatta alla angränsande socknar. Eftersom affären gick med mycket god lönsamhet, startades snart flera. Försäljningen minskade dock under 1890-talet, och när Anders Petter Larsson dog 1900, var den ekonomiska ställningen så dålig att affären lades ner.
LJURSKABODEN
Ljurskaboden omkring 1930. Foto tillhandahållet av Leif H Karlsson
Bland de första av dee nystartade affärerna blev även Ljurskaboden. Den var i början en handelsförening och startades omkring 1875 med August Nilsson som föreståndare. Efter några år köpte August Nilsson affären och drev den som enskild ägo med framgång, och ännu bättre blev det när konkurrenten Anders Petter Larsson dog och hans affär lades ner. August Nilsson fortsatte att driva sin affär till omkring 1915, då den övertogs av Richard Andersson, som var gift med Nilssons dotter Hilda, född 1879.
Johan Rickard Carlssons Ford TT lastbil i Vårgårda
Han drev sedan affären till sin död på 1940-talet, varefter sterbhuset skötte affärsverksamheten till 1948. Affären med dess verksamhet köptes då av Vilhelm Karlsson, som innehade handelsboden med dess verksamhet till sin död 1960. Sterbhuset skötte sedan affären till 1962, då den övertogs av sonen Sven Olof Vårhall, som drev den till 1969. Tiderna hade då förändrats så art det inte var möjligt att driva den vidare utan den lades ner.
AFFÄREN I HÖGELID
Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande August Nilssons affär, ”Ljurskaboa”, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket ägdes sen av snickaren Gottfrid Svensson född 1895 och hans maka Magda född Johansson från Lillegården.
AFFÄREN I KORPÅS
Handelsboden i Korpås Nedre 1905. Foto Oskar Liden som var född här
ORNUNGABODEN
Typisk lanthandel
Ungefär samtidigt med Ljurskaboden började Henrik Jonsson en viss affärsverksamhet i Ornunga. Henrik fick 1879 handelsrättigheter och byggde samma år hus på sin svågers gård, Kyrkebol, där han sedan hade sin affär, Ornungaboden kallad. Han drev i början affären tillsammans med brodern Alexander Jonsson. Vi vet inte riktigt hur detta samarbete var organiserat, men tydligen gjorde Alexander en del affärer för Henrik och en del för egen del.
Alexander behärskade den svåra konsten att göra affärer på ett sådant sätt att både säljare och köpare förtjänat därpå. Jonssons namn var alltid känt som en borgen för att kunderna blev humant och rejält behandlade.
Det finns en anteckningsbok förd av Alexander, där han antecknade de affärer han gjorde 1878–1881. Den visar på stora inköp av potatismjöl, en produkt som tydligen tillverkades på många gårdar. Dessutom köpte han upp fläsk och smör. Uppköpen gjordes inom en omkrets av kanske en mil. Varorna levererades sedan till många olika ställen i Göteborg. Alexander gjorde många resor dit i samband med leveranserna. En del såldes också till Stockholm.
Henrik drev affären med växlande framgång till 1919, då dottern Ellen Jonsson övertog den och fortsatte verksamheten till 1929. Då gick det inte längre. Verner Blom i Asklanda gick in och övertog affärsverksamheten med Ellen Jonsson som anställd. Denna handelsbod i Ornunga upphörde med försäljningen 1963.
NY AFFÄR I ORNUNGA
Handelsbod med charkuteridisk
År 1929 startades en ny affär i Ornunga. Det var Carl Pettersson som 1928 köpt Ornunga Västergården och där byggt ett nytt bostadshus. Detta inrymde även lokal för affären.
Efter omkring fem år överlät han handelsrörelsen till nya innehavare, men affären gick dåligt för dem.
Under de närmaste sju åren bytte den innehavare fyra gånger. Det var Birger Rödholm 1934–1936, Anders Andersson 1936–1939, John Johansson 1939–1941 och Gustav Åström 1941–1951. Åström lyckades öka omsättningen så att resultatet blev bättre. Han stannade kvar i tio år, varefter han efterträddes av Sara och Börje Johansson, som blev affärens sista ägare. De lyckades bättre med verksamheten. I hela tjugofem år höll de ut, alltså längre än de andra innehavarna tillsammans. Är 1976 hade förtjänsten sjunkit så att affären inte längre var lönsam varför verksamheten lades ner.
ASKLANDABODEN
Asklanda Handelsbod 1903. Foto Wassbergs Vänersborgs museum
I Asklanda började Fredrik Andersson från Ornunga Västergården att bygga affär 1881. Av någon anledning byggde han inte färdigt huset utan flyttade till Hudene, där han innehade lanthandel några år.
Det halvfärdiga huset övertogs 1882 av kusinen Alexander Jonsson, som färdigställde det och öppnade affär. Han fick handelsrättigheter 1882. Affären kom att kallas Asklandaboden.
Verksamheten växte snabbt och i handelsboden fanns ett par anställda. Alexander dog 1938.
Asklanda handelsbod interiör
Affärsverksamheten övertogs 1939 av en dotter och hennes man, Astrid och Verner Blom, som redan tidigare hade övertagit Ellen Jonssons affär i Ornunga. De fortsatte rörelsen i samma utsträckning som tidigare.
År 1963 överlät de affären till Leif Brunnegård, som innehade den i fem år, varefter Åke Olsson, Landa, tog över verksamheten fram till 1972, då han tvingades lägga ner handelsboden.
Asklanda gamla handelsbod 1904. Wassbergs foto
SKOGSBYGDEN
Vid Skanterna i Skogsbygden fanns det en lanthandel ända fram till 1960-talet.
S.P. ANDERSSONS EFTR. VÅRGÅRDA
S P Anderssons Handelsbod på 1950-talet
I Vårgårda fanns det förr många1 handelsbodar, men endast en av dem är bevarad till idag. S P Anderssons speceri- och diversehandel uppfördes runt 1870 på Drottninggatan 6 då två bondgårdar från trakten fördes till platsen och byggdes samman.
Den 2 februari 1901 satte S P Andersson in följande annons i Göteborgs Aftonbladet
”Ett trädgårdsarrende
Önskas från och med 1 nästk. Mars å en ort där god afsättning finnes; helst där bänkfönster och växthus finnas. Svar jemte uppgift å arrendet samt arealen till ”Trädgårdsmästare”. Adr. Handl. S. P. Andersson. Vårgårda.”
Den siste ägaren av handelsboden var Ernst Belfrage. Han blev anställd av S P Andersson som butiksbiträde år 1910 och han övertog 1930 hela butiken, som han kalla S. P. Anderssons Eftr.
1967 stängdes butiken definitivt efter att ha varit i affären i 57 år och ständigt hållit den öppen, förutom en kort tid då han var inkallad under beredskapsåren.
BORÅS TIDNING 1900-10-02
I Borås tidning kunde vi läsa den andre oktober 1900 följande redogörelse för handelsbodar i våra bygder:
”Inom socknen finnes 3 handelslokaler nämligen en vid Stora Långared, omkring 30 år gammal, enligt hvad för mig uppgafs. Den äges af handl. Aug. Larsson och är upptaxerad till en årlig inkomst af 500 kr. En handelsbod finnes vid Ljur Halla, som är omkring 25 år gammal och äges av August Nilsson därstädes. En tredje handelslokal, omkring 4 à 5 år gammal finnes mot Nårunga å en plats som allmänt benämnes Hermans Lid. Ägaren af denna lokal är Herman Andersson. Alla tre lokalerna äro f.n. lika inkomsttaxerade.”
Så här skrev Karl Eriksson i ”Gårdsägarn, Torparn och Knekten”
”Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande Aug. Nilssons affär, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket äges nu av snickaren Gottfrid Svensson f. 1895 och hans maka Magda f. Johansson från Lillegården.”
Herman gifte sig 1895 med den 22 år yngre Ada Andersdotter, född 1874 i Landa. Efter giftermålet flyttade hon till Högelid med mannen. Herman dog den 22e maj 1908. Fyra månader senare födde hustru dottern Svea Hildur Hermina, som emellertid dog endast tre månader gammal.
Sönerna Gustav Ivar och David Einar flyttade några år därefter till USA och modern tillsammans med fosterdöttrarna Anna Viola och Britta Katrina Granbom flyttade till dem i USA 1923.
”GABRIELSSON”
J Fredrik Gabrielsson grundare av Gabrielssons affär född 1863 Ekelund Ljur
Det startades omkring 1900 ett par affärer till i området: den ena i Korpås nedre som drevs ett tiotal år, varefter den lades ner, den andra i Åred. Affären i Åred öppnades 1903 av Fredrik Gabrielsson på Ekelund. Han innehade den till sin död 1940. Den övertogs 1942 av sonen Olof, som 1947 flyttade affären till landsvägen vid Sävsjöos. Handelsverksamheten har sedan vuxit ut även till sortimentet. Affären har byggts till ett par gånger. Den drivs fortfarande och är den enda som är kvar i området.
KVINNESTAD
I Kvinnestad startades en affär vid Lugnås av Axel Svensson. Han byggde huset och började verksamheten 1928. Kundunderlaget var dock litet och affären gav dålig förtjänst.
Efter några år tröttnade Axel Svensson och överlät 1932 affären till Gustav Höglund. Även han gav upp efter något år och sålde 1935 handelsboden till Yngve Hall. Denne blev kvar längre än sina företrädare.
I början av 1945 sålde han dock affären till Bengt Svensson, som bara var kvar där till slutet av året.
Han efterträddes av Bengt Alexandersson som stannade några år.
Efter honom övertogs handelsboden 1950 av Johan (John) Andersson. Även han blev kortvarig här, och 1953 köpte Karl Erik Pettersson affären. Affärsverksamheten sköttes mest av hans hustru Gerda Pettersson.
När de flyttade 1960 övertog Olof Gabrielsson, Ljurhalla, affären som filial men bara i några år.
Den lades ner 1962.
HÅRT ARBET I BODARNA
I en dagbok som Alexander Jonsson skrev 1900 står det om långa arbetsdagar i boden. Där står t ex: ”Var i boden till kl 12 i natt.”
Det som krävde mest arbete av affärsinnehavaren i fråga om inköpta lantbruksprodukter var smör. Det skulle bearbetas och blandas. Det packades i ”butter” (d v s byttor = dritdar), ett slags laggkärl i olika storlekar som kunde rymma upp till 50 kg. En del smör gjordes i ordning i endlospaket, och de packades sedan i trälådor.
I Alexander Jonssons dagbok från den 14/11: ”Jag har arbetat med smör idag, det har varit brått hela dagen.” Den 15/11 skriver han: ”Jag och Berta gick upp kl 4, Johan rest till Vårgårda med smör och fläsk, hämta dynamit tillbaka.” Av detta kan man utläsa att de skulle upp och göra färdigt smöret som skulle med.
På julaftonen den 24/12 står det: ”Kl 7 på morgonen öppnat boden, den första var vår gamla piga, sedan var det fullt hela dagen till 1/2 8 på aftonen och vi fick in 254 kr kontant, så vi var trötta på aftonen, sedan kom tomten kl 11 och vi gick till vila kl 1/2 1 på morgonen.”
Till sist en episod som visar vad som ibland kunde hända. Stig Svensson mor var dotter till Alexander Jonsson. En sommarnatt i början av 1900-talet väcktes hon av att det bultade på fönstret. Hon tittade ut. Där stod en ung torparhustru, som hade haft en timmes väg att gå. Torparhustrun sa: ”I sover så att blo’n ruttnar i er.” Mor gick upp och gav henne det hon ville handla.
SLUTET FÖR LANTHANDLARNA
Utanför Gustav Blaads handelsbod i Blomberg, Husaby. Fr v Henrietta Stark, Linnea Nilsson, Gerda Blaad, Filip Blaad
Foto Anders Karlsson, Vänersborgs museum
I ovanstående berättelse för hur det gått med handelsbodarna i området kan man skönja en viss utveckling som är gemensam för alla.
När handeln släpptes fri på 1860-talet var de enda sätten att ta sig fram på landsbygden att gå eller åka efter häst. Det var då bra att ha nära till en affär som man sedan blev trogen.
Under 1930-talet blev vägarna blivit bättre. Det började finnas bilar och det började gå bussar till städer och samhällen. Det var med andra ord lättare att åka långa sträckor. Befolkningsunderlaget på landsbygden minskade för varje år. Det gjorde att antalet kunder minskade, och därtill gjorde många sina inköp i affärer i samhällena i närheten.
När man kom fram till 1960-talet fanns det kanske en bil på vartannat ställe. Därtill började livsmedelsbussar att köra omkring. Detta kom att bli dråpslaget för de bofasta lanthandlarna.
