DÖMDA TILL FATTIGDOM

Såkhult Siene, målning av Josef Åhman

I slutet av oktober 1816 väntades tillökning på det lilla torpet Såkhult i Siene socken. Bonden Olle Larsson och hans hustru Johanna Hansdotter hade det mycket knapert. De hade tre döttrar i livet mellan ett och sju år och hade redan mist en flicka när hon bara var ett halvt år gammal.

Den 25 oktober födde den 33-åriga Johanna tvillingflickor. De fick namnen Maja-Stina och Ingeborg. Därmed fanns det fem små flickmunnar att mätta. På ett fattigt torp innebar detta stor oro inför framtiden. Flickor kunde inte hjälpa till med det tunga arbetet på jorden när föräldrarna blev gamla. Glädjen var därför stor när paret sensommaren 1821 slutligen fick en son, som döptes till Johannes.

Gården Malryd i Tämta

Fattigdomen tvingade barnen att lämna hemmet tidigt. Redan som 16-åring gav sig Maja-Stina ut för att tjäna som piga hos bonden Johannes Svensson i Malryd i Tämta.

Ett år senare, den 28 oktober 1833, tvingades hon flytta hem till Såkhult igen eftersom husbonden skulle lämna sin gård. I flyttbetyget skrev kyrkoherden att Maja-Stina var ärlig och kunde läsa utantill behjälpligt. Hon stannade hemma på torpet i ett år innan hon, som 19-åring, tog en ny tjänst som piga i Nårunga.

Smedsgården Gundlered

Sommaren 1847 förändrades Maja-Stinas liv i grunden. Den 3 juli födde hon en son i Ödegärde. Pojken döptes till Anders Peter i Algutstorp av kyrkoherde Wallentin Yllander. Maja-Stina var vid tillfället piga hos sin svåger Johannes Larsson på Smedsgården i Gundlered i Ljur.

Eftersom Maja-Stina var ogift och ingen far erkände barnet, stämplades hon som brottsling. Hon dömdes för "lägersmål" och belades med straffet "hemlig kyrkoplikt". Det innebar att hon stängdes ute från kyrkans gemenskap.

En månad senare ville hon flytta till Borås för att söka arbete. I flyttbetyget den 5 augusti 1847 står hela hennes skamliga stämpel skriven: prästen intygade att hon var vaccinerad och hade god kristendomskunskap, men noterade hennes utomäktenskapliga barn, att hon ännu inte hade undergått sin kyrkoplikt och att hon bara fick flytta om husbonden Johan Larsson tillät att hon lämnade sin tjänst i förtid.

Flytten blev dock kortvarig. Några år senare flyttade hon i stället till sin tvillingsyster Ingeborg och dennes man Lars Andreasson i den enkla backstugan Åtorp under Ödegärdet i Nårunga.

Strax före jul 1851 födde Maja-Stina sitt andra utomäktenskapliga barn i systerns stuga. Flickan fick namnet Johanna Kristina. Fadern var en man vid namn Sven, och dottern fick därför efternamnet Svensdotter. Maja-Stina var nu 35 år gammal och stod helt ensam. Hon bodde som inneboende hos sin syster Ingeborg, som själv hade ett elvaårigt utomäktenskapligt barn. Förstfödde sonen Anders Peter gick ett hårt öde till mötes och skickades i väg till Östads barnhem utanför Alingsås.

Piga som mjölkar Foto August Christian Hultgren

Maja-Stina hade aldrig haft ett eget hem. Hon hade tillbringat sitt liv som piga eller inneboende. Hon var straffad av kyrkan, ägde ingenting och saknade arbete.

När dottern Johanna Kristina var 13 år gammal fick Maja-Stina till slut ett erbjudande om att gifta sig. Det var torparen och änkemannen Andreas Andersson på torpet Stenkärr under Hoberg i Kullings-Skövde. De gifte sig i Nårunga den 9 september 1864. Maja-Stina var då 48 år gammal och Andreas var 56 år.

Andreas var en reslig man på 175 centimeter med mörkt brunt hår, blå ögon och ett avlångt ansikte. Men han bar på en mörk bakgrund.

Malmö fästning

Andreas hade dömts för dråp och suttit tio år på Malmö fästning mellan 1836 och 1846. När han kom till Malmöhus slottsfängelse var förhållandena fruktansvärda. Det fanns 700 fångar i lokaler som var avsedda för 312. När han släpptes var antalet intagna närmare 1 000, varav 150 saknade en sängplats. Andreas, fånge nummer 40, tvingades arbeta med ombyggnader, linnevävning och strumpstickning. Han leddes även ut till lokalbefolkningen för vedsågning och var med och grävde Pildammarna i Malmö.

Efter frigivningen 1846 gifte sig Andreas på nyårsafton 1847 med den nio år yngre Anna Maria Andersdotter. Paret fick flera barn: August, Carl Johan och Hermann. År 1857 föddes dottern Mathilda, och den 5 september 1860 föddes sonen Gustaf Alfred. Men tragedin drabbade hemmet hårt. En vecka efter pojkens födelse dog lilla Mathilda, och bara en vecka därefter dog även spädbarnet Gustaf Alfred.

Ett och ett halvt år senare föddes ytterligare en flicka, som också fick namnet Mathilda efter sin döda syster. Då var modern Anna Maria redan svårt sjuk. Hon låg i sängen i två år innan hon avled.

Andreas blev stående ensam med tre barn mellan tio och sexton år och behövde desperat en kvinna som kunde sköta hemmet. Det var därför han tog Maja-Stina till hustru.

Den 17 september 1864 flyttade Maja-Stina från Åtorp till Stenkärr. Men äktenskapet blev kort. Bara fem år senare, år 1869, dog Andreas som ett helt utblottat fattighjon på Gunnleberg i Hoberg.

En gumma framför sin backstuga någonstans i Fattigsverige

Maja-Stina blev kvar ensam i den kalla backstugan. I 13 långa år levde hon vidare i ensamhet innan hennes eget liv till sist nådde sitt slut.

FAKTA

Mökränkning var sexuellt umgänge mellan två ogifta personer av motsatt kön. Mannen och hans släkt var skyldig att betala böter som kompensation till kvinnans släkt för att hon inte längre var oskuld.

Mannen och hans släkt betalade för kränkning av mön oavsett om samlaget skett med kvinnans samtycke eller inte.

Under 1600-talet fick kyrkan mer inflytande och eftersom den ansåg att individerna som utövat brottet skulle dömas ändrades reglerna så att både mannen och kvinnan straffades. I och med de ändrade reglerna kallade man i stället brottet för lönskaläge eller lönskaläger. Ibland används ordet lägersmål som betyder sexuellt förhållande mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra.

När det i en dombok står att en man lägrat, hävdat eller besovit en kvinna betyder det att han har haft sexuellt umgänge med henne.

Om två ogifta personer gifte sig med varandra efter lägersmålet betalar de endast böter för otidigt sängelag (för att ha haft sexuellt umgänge för tidigt).

1734 ÅRS LAG

Magnus Erikssons landslag från 1430

Enligt 1734-års lag (som började gälla 1/9-1736) gällde detta:

1 Lägrar ogift man en ogift kvinna ska mannen böta 10 Daler och kvinnan 5 Daler. Sker detta en andra gång ska de böta dubbelt och tredje gången tredubbelt. Vid fyra gånger eller fler ska mannen böta 80 Daler och kvinnan 40 Daler varje gång.

2 Av dessa böter får fadern, modern eller den som är målsman målsägarrätt (= rätt till andel i böter) om de kärar (= går till tinget och anklagar de som begått brottet). Om den som är målsman inte kärar får istället den som är utsedd på konungens vägnar att kära vara målsägare. (Detta brukade vara länsmannen och det var han som då fick en del av böterna.) Ger han någon skuld och inte kan bevisa det ska han plikta för olaga tillmäle (= felaktig beskyllning).

3 Om den som har gjort lönskaläge inte orkar böta (= inte har ekonomisk möjlighet att betala böter) ska den plikta (= straffas) på annat sätt. En man som gjort lönskaläger för första gången straffas då med 14 dagars fängelse på vatten och bröd eller med arbete vid kyrka, slott eller fästning. Om han straffas för samma sak för andra gången blir straffet dubbelt. Kvinnans straff ska vara hälften av mannens.

4 Lägrar någon en kvinna som är dumbe (=stum) så böter han tveböte (= dubbla böter). En husbonde som lägrar sin tjänstepiga böter också dubbelt för lönskaläge eller för hor om det är det brottet gäller. Den som lägrar en avvita (= svagsint, galen, fånig) kvinna eller en övermaga (= omyndig, underårig) böter som förut sagt.

5 Tar mannen den som han lägrat till äkta maka ska de ge 2 Daler vardera till kyrkan för otidigt sängalag.

6 Lägrar förmyndare mö (ung ogift kvinna) som är under hans värjo (= beskydd) straffas han med fängelse på vatten och bröd eller med annan kroppsplikt (= kroppsstraff). Hur hårt straffet bli beror på omständigheterna. Kvinnan betalar efter lag. Lägrar en läromästare den som ska undervisas blir straffet detsamma som för förmyndare.

7 Om någon haft lägersmål med flera olika personer och inte varit lagförd (= dömd) för något av lägersmålen tidigare ska personen dömas till enfald bot (= enkla böter) för vardera brottet. (När en person haft lägersmål med 2 eller flera olika personer men inte tidigare varit dömd för något lägersmål räknas varje lägersmålen som ett första gången begått lägersmål. Då blev böterna enkla för varje brott och inte dubbelt belopp för det andra lägersmålet , tredubbelt för tredje osv. som det skulle blivit om personen redan varit dömd för lägersmål.)

8 Om någon avlat flera barn med samma kvinna men inte varit åtalad däremellan räknas det som ett lägersmål.

MYNDIGA ELLER INTE MYNDIGA KVINNOR

Alla ogifta kvinnor var omyndiga och först omkring mitten av 1800-talet kunde en ogift kvinna begära att bli myndig. Oäkta barn hade ingen arvsrätt efter vare sig modern eller fadern, men modern ärvde sina oäkta barn.

Barn som var avlade under trolovningen var ”äkta”. Det krävdes ett beslut från konsistoriet för att upphäva trolovningen. Under 1700-talet  kunde trolovning inte godkännas utan vittnen.