KAROLINEN PÅ IGLABO
Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. På grund av arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.
Av alla som i gångna tider ägt, bott och verkat på Iglabo, finns det ingen som fört en så växlingsrik levnad som Bengt von Schwartzenhoff.
Bengt von Schwartzenhoff har själv bidragit till vetskapen om sin person på ett föredömligt sätt. Han förde nämligen dagbok, och denna bok eller levnadsbeskrivning fanns, så vitt man vet, i Älvsborgs regementes arkiv. Detta arkiv har dock numera överförts till Riksarkivet. För att göra Bengt rättvisa och hans levnadsteckning fullständig, börjar vi med hans släkttavla.
Bengts far hette Olof Bengtsson-Schwartz (1585–14/2 1670 Pålstorp). Han var bondson från Barne härad i Skaraborgs län och ägare till gården Pålstorp i Hemsjö socken utanför Alingsås. Han var kapten vid överste Hårds regemente i Skaraborg. 1640 gifte han sig med rådmansdottern Anna Plantina Schulteissen från Leipzig. Hon var född den 4 januari 1619 i Leipzig och dog den 20 januari 1690 på gården Pålstorp.
Olof och Anna Plantina hade fyra barn:
- Bengt (5/5 1647 Stralsund –29/5 1721 Iglabo), ägare till Iglabo.
- Johan (1649–31/8 1708 Meskowitz), stupade under Karl XII:s krig med Ryssland.
- Anders (1652 Pålstorp –9/7 1701 Düna, Lettland)
- Anna Maria
Att Bengts födelseplats blev just Stralsund torde bero på att modern Anna Plantina följde sin man under dennes kommendering till Tyskland under 30-åriga kriget.
Bengts uppfostran tog sikte på den militära banan redan från början. Om sin uppväxttid skriver han själv:
”Jag har allt sedan min ungdom uppfostrats i vackra, hederliga dygder, har hållit mig studerande, läsande, skrivande och räknande och där bredvid med andra Exercicier mig låtit öfva”.
Kapten Bengt von Svart adlades 16/12 1682 och tog då namnet von Schwartzenhoff. Han och hans bröder introducerades 1686.
Han blev löjtnant 1674, kapten 1680, fick majors avsked 1716 och avled 29/5 1721 på Iglabo. Han blev begraven i Ljurs kyrka.
SOLDAT VID 13 ÅR
Vid 13 års ålder år 1660 blev Bengt antagen som soldat vid faderns kompani i Skaraborgs regemente, under överste Johan Hård. Efter två års tjänst befordrades han till korpral. Efter ytterligare något år blev han kompaniets secretarius, d v s kompaniadjutant. Korpralen Schwart steg sen snabbt i graderna. Han följde sitt kompani till Tyskland 1670 och två år senare blev han förare vid Älvsborgs regemente. Kungen själv, Karl XI, uppmärksammade hans goda soldategenskaper och befordrade honom till löjtnant 1674.
ROMANTIK I FÄLT
Liksom sin far hämtade Bengt Schwart sin hustru från Tyskland. Han gifte sig den 28 januari 1676 och skriver själv därom i sin dagbok:
”Den 28 Janu trädde jag uti det heliga äktenskapet med Jungfru Catharina Dorotea Orwegen. Gud give oss en god hälsa, lycka och välsignelse i vår livstid med kärlek och god sämja leva måtte tillsammans. Amen”.
Från Tyskland blev Schwart kommenderad till Lettland. Hans unga hustru, Catharina Dorotea, var med under tjänstgöringen i de baltiska staterna, och hon födde där deras första barn, dottern Anna Plantina. Mellan åren 1677 och 1695 fick paret Schwart inte mindre än tio barn. Som den ordningens man han var, blev det först fem rara töser och sedan fem raska pojkar, som alla blev soldater. Barnen kom i följande ordning:
- Anna Plantina, 1677—?
- Jisken Juliana, 1679—?
- Ulrik Ludvig, 1681 – 14/8 1754 Iglabo, blev näste ägare till Iglabo.
- Anna Sofia, 1683 – 10/12 1773, gift med löjtnant Christer Lood, blev 88 år gammal.
- Johan Crispin, 1685 – 1738 Karlskrona, gift med Margareta Persdotter Falk, död 3 april 1715
- Christina, 1686 – 20/5 1706, dog i 20 års åldern.
- Maria, 1688 – 1763 Bäleryd, dog vid 75 års ålder.
- Carl Gustaf, 18/9 1689 – 19/10 1719 Älvsborg, sekundlöjtnant, dog i 30 års ålder.
- Gustaf Adolf, 2/10 1691 – 20/3 1710 Välinge prästgård, förare vid Älvsborgs regemente. Dog på Välinge prästgård vid 18 års ålder av skador, som han erhöll i slaget vid Hälsingborg 1710.
- Otto Wilhelm, 10/8 1695–5/5 1745 Roasjö, gift med Anna Maria Elfman. Den sistnämnda blev sedermera ägare till Iglabo.
KAPTEN VID 33 ÅRS ÅLDER
Det Schwartzenhoffska adelsvapnet (Nr 1040)
Vid 33 års ålder, men med 20 års tjänst bakom sig, blev Bengt Schwart befordrad till kapten och fick befälet över Gäsene kompani. Soldaterna i kompaniet kom från Nårunga, Ljur, Asklanda, Ornunga, Molla, Alboga, Öra, Hudene, Grude och Jällby socknar. Tillsammans med sina bröder Johan och Anders blev Bengt Schwart adlad år 1682. De antog då namnet von Schwartzenhoff. Den nya ättens vapen bestod av tre manshuvuden i svart mot en guldbotten. Skölden pryddes av en krigare i harnesk, omgiven av sex schackmönstrade fanor i svart och guld. De tre manshuvudena skulle förstås symbolisera de tre bröderna.
GOTT BETYG
Som en följd av indelningsverkets införande år 1680–1682 infördes också ett nytt exercisreglemente ett par år senare. I det nya reglementet föreskrevs om ett utlåtande om befälens insikter och kunskaper i krigandets ädla konst. Om Bengt von Schwartzenhoff heter det: ”Excercirte zimlich wohl”. Detta betyder på svenska att han exercerade tämligen väl.
Karta upprättad 1687 när Bengt von Schwartzenhoff övertog Iglabo. Klicka på kartan för förstoring
Under 1600-talets sista årtionde och i början av 1700-talet vistades von Schwartzenhoff den mesta tiden tillsammans med familjen på Iglabo, som han hade köpt av Johan Nilsson Stiernflycht 1684 och tagit i besittning 1687. Han hade som kompanichef också rätt till kompanichefsbostället Åsen vid Sävsjöos i Ljurs socken, men där bodde han emellertid aldrig, så vitt man vet.
DONERADE KYRKKLOCKA
Till Ljurs kyrka skänkte Bengt von Schwartzenhoff en kyrkklocka. Klockan var gjuten i Skara 1687 och finns nu sedan Ljurs kyrka revs 1851, i Nårunga kyrka, som ”lillklocka”. I Ljurs gamla kyrkobok kan man läsa ”til Gudz heliga namnps ähra och Liurs Kyrka tu l Prydnat” förärad 1687 av Bengt von Schwartzenhoff. En femarmad ljusstake, försedd med en plåt, på vilken man kan läsa: ”Av välborna fru Anna Sofia Schwartzenhoff och Anna Dorotea Schwartzenhoff”, finns även i Nårunga kyrka.
Likaså donerade han en bok för sockenstämmoprotokoll till Ljurs kyrka. På titelbladet står det:
”Åhr 1687 den 1 January hafver Isak Benedich von Schwartzenhoff till Guds heliga namns ära och Ljurs kyrkas prydnad föräradt denna bok. Till kyrkan derutinnan uppteckna alla kyrkans Intradier, så vhäl som de utgifter.
Actum Iglabo ut Supra B. v. Schwartzenhoff”,
NYA KRIG
År 1708, vid 61 års ålder befinner sig den gamle krigaren Bengt von Schwartzenhoff åter i krigstjänst. Hans uppgift är nu, att med sina soldater från Gäsene kompani blockera S:t Petersburg. I slutet av oktober fick han lämna de ryska farvattnen och segla hemåt igen.
Slaget vid Helsingborg 1710 Målning av Göte Göransson
Två år senare är han med i slaget vid Hälsingborg, där sonen Gustaf Adolf stupade. Då regementet fördes över till norra Tyskland, var von Schwartzenhoff med även där. Efter slaget vid Gadebusch den 9 december 1712, fick han fara hem till Sverige och undkom därigenom att dela sönerna Ulrik Ludvigs och Carl Gustafs öde att gå i krigsfångenskap, då regementet tvangs att kapitulera för danskarna.
Man hade flera gånger försökt att bli av med den gamle von Schwartzenhoff som kompanichef och få honom ersatt av en yngre officer, men alla ansträngningar i den vägen misslyckades. Det fanns nämligen ingen fastställd pensionsålder för officerare, utan dessa avgick, när de själva ansåg tiden vara mogen att dra sig tillbaka. Oftast sålde man sin tjänst till en hugad spekulant, som var villig att betala ett par tusen daler. Tjänsteålder och skicklighet var inte alltid det som avgjorde en befordran, utan det var oftast tillgången på pengar. Till slut grep Karl XII själv in och lovade den gamle karolinen ett s k ”beneficiehemman”. Detta innebar att kungen gav honom ett hemman, som han hade rätt att uppbära avkastningen från. Huruvida von Schwartzenhoff fick sitt hemman eller inte, vet vi ingenting om, men den 27 augusti 1716 erhöll han majors avsked. Han var då 69 år och hade varit soldat i 56 år, varav 36 år som kompanichef. Oss veterligt har ännu ingen slagit detta rekord vid Älvsborgs regemente.
KAROLINENS AVSLUTNING
Ljurs kyrka revs 1851 samma år som Nårunga nya kyrka byggdes
Vid 74 års ålder avled Bengt von Schwartzenhoff den 29 maj 1721. Han dog hemma på Iglabo och blev begraven i Ljurs kyrka, där hans kära fru Catharina Dorotea redan vilade. Hon hade lämnat honom den 27 augusti 1714.
Ett långt och växlingsrikt liv var till ända. von Schwartzenhoff hade upplevt fyra kungars och två drottningars regeringstid. Han hade varit med om att göra Sverige till en stormakt i Europa. Nu fick han lämna detta jordiska, när naturen stod i sin vackraste fägring här på Iglabo. Han behövde inte heller uppleva det förnedrande fredsavtalet med Ryssland ett par månader senare, vilket innebar, att Sverige lämnade sin plats bland Europas stormakter.
Den skadade Ulrich Christoffer von Schwartzenhoff (22/9 1755 Pålstorp, Hemsjö – 25/3 1821 Hof, Hällstad, ogift)
Gården Iglabo förblev i den Schwartzenhoffska ätten i ungefär 150 år, tills den siste av den krigarsläkt, Ulrich Christoffer von Schwartzenhoff dog 1821 och lämnade gården till sin hushållerska Agneta Sylvan.