HJO GENOM ÅRHUNDRADENA

Hjo Stad 1696

I slutet på 1600 bodde endast ett par hundra personer inne i Hjo stad. Den gamla medeltidskyrkan stod stolt på kyrkogården norr om Stora Torget, som är ett av de äldre svenska småstadstorg som mest behållit sin gamla prägel. I torgets nordöstra hörn låg Rådstugan. Mitt emellan kyrkogården och torget låg en liten tomt utan ägare. Den kallades ”skoletomten” och var markerad med nummer 68 och låg mellan två tomter, som båda hade nummer 7 som identifikation.

Den medeltida staden bebyggdes med träbyggnader på ofta långsmala tomter i kvarter runt torget. Medeltida byggnader, ofta i liggtimmer, uppfördes vid denna tid med uthus och bodar som vette ut mot gatorna och bostadshusen inne på gårdarna.

Kring torget byggdes de förnämsta hantverksgårdarna och även några större köpmannagårdar. Dessa har över tiden dominerat torgmiljön.

Från torget strålade de tre landsvägarna ut från stadskärnan.

Karta över Hjo 1750

Vid sjuttonhundratalets mitt hade stadens invånarantal inte förändrats särskilt mycket. När ovanstående karta ritades var det inte fler än att varje tomt kunde relateras till ägaren direkt på kartan (men inte visad ovan). Så var till exempel den mycket välbelägna tomten, nummer 7, nu tillhörande borgmästaren Nils Mauritz. Läget var perfekt mitt i stan mellan kyrkan och torget. Mitt emot låg ”skoltomten”. Det fanns dock ännu inte någon skola i Hjo vid denna tid. Den skulle inte komma att öppnas först 80 år senare och då på en annan plats.

1820 års stadsplan över Hjo stad. Nr 45 är fattighustomten. Fattighuset byggdes 1834 på tomt 25 snett emot. Denna tomt kallades då Carlbergs gård. På tomt 79 längst ute i sydväst låg skoltomten, men skolan kom att startas i fattighuset i hörnet av Sjögatan och Långgatan

Trots att Hjo är en stad bebyggd med trähus sen många hundra år tillbaka, har staden varit förskonad från de ödesdigra bränder, som förstört de flesta av Sveriges andra gamla städer. En ödesdiger torsdag i april 1794 brann emellertid den medeltida kyrkan vid torget ner tillsammans med flera byggnader i närheten, bland annat borgmästarens hus på tomt nummer 7 söder om kyrkan.

”Skoletomten” och borgmästarens tomt inkorporerades då i kyrkogården. Hjo-borna fick dock snart en ny kyrka som stod klar 1796.

Den sydligaste öst-väst gående gatan i stan förlängdes och gick därmed ner till Vätterns strand. Denna gata heter i dag Sjögatan.

Under 1800-talet mångdubblades befolkningen i Hjo stad, från 350 personer 1805 till 1660 år 1900. Många personer blev förstås rika på denna utveckling och medförande verksamhet och handel, men en hel del människor hamnade i kläm och i fattigdom. En del av dessa slutade sina dagar på något av stadens fattighus.

Hjo Gamla Staden 1856. I övre delen av kartan syns den nya staden som precis beslutats i stadsplanen från 1855

Stadsplanen och gatunätet i Hjo förblev desamma under hela 1800-talet. 1856 antogs den nya stadsplanen med den nya staden norr om ån och kanske den största förändringen av staden sedan dess grundande skedde i och med byggandet av stadsparken och dess vackra villor, samt de båda badhusen.

Villa Götha omkring år 1900