TRÄGENBORG OCH MAJA STINA JOHANSDOTTER

Labyrinten i Ornunga kallades i äldre tid Trägenborg Foto Malin Richard

På fattighuset vid Trillebacken bodde även fattighjonet och hustrun Maja Stina Johansdotter. Hennes man Magnus Johansson hade helt sonika lämnat henne och rymt till Amerika sex år efter att de båda gift sig och de hunnit få inte mindre än fyra döttrar.

Maja Stina var dotter till undantagsmannen Johannes Andersson och hans hustru Maja Pehrsdotter på Mellomgården i Ornunga där hon föddes i april 1837. Fadern Johannes med familj flyttade på undantag från Mellomgården till torpet Trägenborg när Maja Stina var nio år gammal. Detta torp ligger vid stigen som går ner mot Ornungasjön mellan Mellombacken och Skjutshagen. Där finns det fortfarande i dag en märklig stenlabyrint, som kallas Trojeborg eller Trägenborg. Den labyrinten säges ge magiska krafter om man lyckas ta sig ur densamma.

Trojeborgarna är gåtfulla fornlämningar. Vetenskapsmännen är högst osäkra om deras betydelse och ålder. Många av dem anser att de är hedniska grav- och kultplatser, andra tror att där är forntida lekplatser med magiska krafter.

Hur som helst är labyrinten strax intill Ornungasjön mycket vacker där den ligger inne i skogen. De gamla i trakten använde uttrycket att ”gå Trägenborg”. Man skulle då gå labyrinten ”runt” och ”ut”, och missade man då på något sätt, så betydde det olycka i framtiden, men lyckades man, då hade man framgång att vänta. Om en pojke kunde ”befria” en flicka som stod i labyrintens mitt, så betydde detta kärlek i alla framtida dagar från flickans sida.

Älvalek av August Malmström 1866 Nationalmuseum Ellakors från Skåne Nordiska museet

Labyrinten ansågs kunna ge ett gott skördeår, samt blidka vädrets makter, bota sjukdomar och driva bort onda andar, men det fanns också en vänare förklaring till de mystiska stensättningarna, nämligen att här skulle vara tillhåll för älvalekar och jungfrudanser i daggiga, ljusa sommarnätter.

Torpet Trägenborg övertogs på 1850-talet av Maja Stinas broder Sven. Han var mest känd under namnet ”Trägenborgsken”. Han var en god arbetare och en gladlynt person, vilket gjorde att han anlitades flitigt av bönderna i byn. Han hade därför så mycket arbete han ville. Han hade bara en svaghet och det var spriten, han var sällan helt nykter. På äldre dagar gick han ofta ett par dagar i veckan till Ljung och köpte brännvin, som han sedan sålde till torpare och bönder, men det gick tyst till väga eftersom det inte var helt lagligt.

En dag när han var på hemväg från en inköpsresa träffade han på en bonde och dennes söner som arbetade på sina odlingar. Sven hade ett stort paket under armen och berättade att han varit hos urmakaren med en klocka, som han hade i paketet, i stället för att tala om att han hade inhandlat sprit. Han hade redan smakat på en del av innehållet och var lite ostadig i benen. När han stod där och vaggade hördes det ett kluckade inne från paketet. En av sönerna sade då ”Ja vi hör att klockan tickar där inne”.

Sven var kyrkvaktmästare på 1870- och 1880-talet. Han lär ha fått Patriotiska sällskapets medalj för över 20 års tjänst som kyrkvaktmästare. Som om arbetet hos andra och kyrkovaktmästarsysslan inte var nog samlade Sven även lump.

Sven och hustrun Brita hade två söner. Den äldste, Johan Albert, flyttade till Söderhamn när han var 26 år gammal och den andre, August, blev soldat Vestergren i Algutstorp.

Den siste juli 1859 gifte Svens syster, Maja Stina, sig med Magnus Johansson, född 1832 i samma socken. Hon var då höggravid och två veckor efter bröllopet föddes dottern Thilda. Två år senare fick de båda en andra dotter, som döptes till Alma. Hon fick emellertid bara leva ett halft år innan hennes lilla barnahjärta slutade att slå. Hon dog av någon slags halssjukdom.

1863, i början av april, föddes en tredje dotter som fick namnet Eva. Två och ett halvt år senare fick paret en fjärde dotter, Frida. Hon blev emellertid bara två och ett halvt år gammal innan hon dog i förmodad rödsot.

Vid Frida födelse hade Magnus försvunnit från hemmet och troddes befinna sig i Amerika. Han var en oregerlig sälle och hade dömts för våldsbrott, slagsmål och fylleri ett flertal gånger.  Efter att ha övergivit hemmet och familjen klassades han även som en rymling.

Trots att Magnus inte haft något arbete hade han ändå givit ett visst stöd åt familjen, så när han flydde hade Maja Stina inget sätt att försörja sig på varför hon 1869 tvingades flytta in med de båda döttrarna på fattighuset.

Maja Stina födde alltså fyra flickor, men bara två överlevde spädbarnsåldern. Dessa båda, Eva och Thilda, flyttade till Göteborg.  Eva gifte sig fint med Gustaf Adolf Leffler och fick en dotter med det vackert klingande namnet Tua Virginia.

Göteborg Haga omkring 1906

Thilda tjänade många år som piga först i hemsocknen och senare i Haga i Göteborg. Där träffade hon en finsk sjöman, Alexander Adamsson som hon gifte sig med 1906. Då var hon 47 år gammal och han 31. Äktenskapet varade emellertid inte utan de båda skilde sig 1917. Då var Thilda 58 år och utan några barn.

1881 förklarades Magnus som obefintlig och förväntades alltså inte komma tillbaka till familjen. Rykten gjorde gällande att han flytt till Amerika.

Den förste mars 1903 dog Maria Stina på fattighuset i Asklanda. Då hade hon bott där i 34 år. Maken Magnus hade flytt från henne och barnen 38 år tidigare och hennes båda flickor hade flyttat från fattigstugan för länge sedan.