EN KLURIG UPPFINNARE

Johan Petter Johansson född i Vårgårda. Rörtången och skiftnyckelns uppfinnare

Den 12 december 1853 föddes Johannes Johansson-Juhlin och Cristina Bryngelsdotters förstfödda på Stöppatorpet under Fötene Nordgården, strax norr om Vårgårda. Det var en pojke, som fick namnet Johan. Den lille parveln skulle växta upp där på det fattiga torpet tillsammans med sex andra syskon och med tiden komma att bli en betydande uppfinnare och företagsledare. Hans produkter skulle komma att påverka livet för hela mänskligheten.

Skolan var som för de flesta andra på den tiden, kort och koncis, utan några som helst fördjupningar i vetenskapen och litteraturen, förutom möjligtvis bibeln och Guds ord. Skolan varade från det han var sju år till tretton, men på den tiden gick man bara varannan dag. Resten av veckan fick han ägna åt arbete.

Johan Petter beskrev sitt hem i en intervju i Vestmanlands Läns Tidning 1929 så här: ”Mitt hem var Fattigt men förnöjsamt”.

När Anders Petter växte upp fick han hjälpa till med det tunga arbetet på torpet. Den unge mannen visade snart stort intresse för tekniska konstruktioner. Bland annat hjälpte han fadern med att göra arbetet med handtröskverket lättare genom att låta torpets häst dra runt verket. Hans uppfinning växte stort intresse på bygden och detta stimulerade förstås torparsonen till ytterligare uppfinning.

När det var dags för honom att ta ett jobb utanför hemmet blev det på Vårgårda Kultorvfabrik, där han arbetade som hjälpare åt maskinisten.

Därefter blev han rallare på järnvägsbygget mellan Mjölby och Hallsberg.

I sin ungdom hann han med att prova många yrken innan han slutligen blev fabriksägare: vallpojke, lilldräng, kultorvhantlangare, eldare, järnvägsrallare, nithantlangare, nitvärmare, lokomobilmontör, smidesmästare, maskinuppsättare, ritare, konstruktör, avsynare, resemontör, värmeinstallatör och elinstallatör. Han hade minst sagt samlat på sig en gedigen erfarenhet.

Han arbetade på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, först i mitten på 1870 och senare i början på 1880-talet. Just på denna verkstad hade en annan av Vårgårdas ”stora män”, Fredrik Sundler, 1853 låtit beställa och tillverka Sveriges första ånglokomotiv ”Förstlingen”.

Innan Johan Petter började som egen företagare praktiserade han sommaren 1878 på Westerås Mekaniska Verkstad.

1881 gifte Johan Petter sig med den fyra år yngre Ingrid Matilda Johansdotter, bonddotter från Enköping.

Där var han med om att montera ihop en del lantbruksmaskiner till världsutställningen i Paris på hösten samma år.

1883 emigrerade Johan Petters föräldrar till Amerika och samma år uppfann han och sökte patent på en smörjkopp som tillverkades av Munktells.

Sommaren 1886 reste Johan Petter till Enköping för att starta ett eget företag. Det hade blivit möjligt då löjtnanten von Post på Hagbyholm och greve Lewenhaupt på Geddeholm stöttade den unge uppfinnaren med behövligt kapital. Företaget kom att heta Enköpings mekaniska Verkstad. Att det blev just Enköping berodde på att man trodde att där fanns det många bönder som behövde få hjälp med sina maskiner och redskap.

I Enköpingsposten annonserade Johan Petter omgående efter verksamhetsstarten sina tjänster: ”Undertecknad, som under sex år tjenstgjort som maskinuppsättare vid Munktells Mekaniska Werkstad i Eskilstuna, verkställer uppsättningar och reparationer af ångmaskiner, tröskverk, kvarn- och sågverk, mejerier m.m. Utför anläggning av rörbrunnar och vattenledningar samt reparerar alla förekommande landtbruksmaskiner. Gott arbete och moderata priser utlofvas. Enköping den 3 juli 1886. J.P. Johansson”.

Enköpings Mekaniska Verkstad, industribyggnad uppförd 1899 i Fanna Enköping eventuellt 1902

Arbetsstyrkan var till en början bara två man, men utökades snart till fyra. Redan ett år efter starten flyttade företaget utanför Enköping till den inköpta egendomen Fanna. Där uppfördes en ny verkstad eftersom det på platsen fanns tillgång till vattenkraft.

En av de första skruvnycklarna tillverkade av Anders Petter Johansson

År 1892 fick Johan Petter patent på en ”ställbar skrufnyckel”. Det var skiftnyckeln som sedan skulle starta sitt segertåg över världen och som vi fortfarande använder i dag nästan helt oförändrad från Johan Petters originaluppfinning. Han berättade själv hur det gick till när han kom på denna revolutionerande uppfinning och i dag självklarhet:

”Jag hade bara en sats rörtänger och när en arbetare tog dem allihop med sig ut i bygden, så stod jag utan tänger. Man måste ju ha tänger för alla rördimensioner med sig, envar av dem tog endast en dimension och då fick man dra med sig ett helt tungt lass. Då slog det mig plötsligt en dag att det vore bra att ha ställbara rörtänger. Jag konstruerade den första ställbara rörtången, som tog flera dimensioner, fick patent på den och övergick från att vara reparatör till att bli konstruktör och fabrikör. Jag fann att det var behagligare att skriva räkning på en levererad fabriksvara än att utföra reparationer som alltid ansågs för dyra.”

Rörtång av Johan Petter

Redan tre år tidigare hade han fått patent på rörtången. Han kan därför ofta att kallas ”Johansson med tången”.

Johan Petter, som var tekniskt lagde, blev ofta tillfrågad av bönderna om hjälp med reparationer och installationer. Det irriterade emellertid honom att han alltid måste ha med sig ”en hel kärra med verktyg”, som han själv uttryckte det, och därför tänkte han till och snart var skiftnyckeln uppfunnen.

Sockertång uppfunnen av Johan Petter Johansson från Vårgårda

Uppfinnandet fortsatte och år 1909 uppfann han sockertången som är en gripklo med fjäder. Han kom på idén efter att ha kommit hem smutsig om fingrarna och grävt i sockerskålen och då fått en tillsägelse av sin fru.

Hans uppfinningar var efterfrågade och verksamheten växte. Bolaget ombildades till AB Enköpings Verkstäder 1914 och flera hundra arbetare anställdes.

1916 dog Johan Petters hustru, Ingrid Matilda, med vilken han en son, Julius Johannes (Hannes) Brynge.  Denne kom att gå i faderns fotspår och blev chef både för Enköpings Verkstäder och B.A. Hjort samt utnämndes till Riddare av Kungliga Vasaorden av konungen.

Efter hustruns död 1916 överlät Johan Petter Johansson sin rörelse till affärsmannen B.A. Hjort och till sonen Hannes (Co.) och BAHCO var fött. Detta betydde dock inte att Johan Petter drog sig tillbaka och gjorde ingenting. I stället fortsatte han oavbrutet med nya uppfinningar.

Enköpingsnyckeln fick därefter namnet Bahco-nyckeln.

Skiftnyckeln är en av de produkter på världsmarknaden som direkt kopplas samman med Sverige. På ryska heter skiftnyckeln ”Sjvedik”, den lille svensken. Ursprungsmodellen från 1892 var lika enkel som genial och grundkonstruktionen har hållit sig genom åren.

Familjens ståtliga Villa Fannalund i Enköping stod färdig 1905. Foto Arkiv Sjöberg

I källaren till sitt nybyggda, ståtliga hus Fannalund började han experimentera med en elektrisk pendelarmatur som skulle ge bättre belysning i till exempel fabriksmiljöer och på kontor. Den så kallade Triplexpendeln blev en succé och Johan Petter öppnade en fabrik för tillverkning.

År 1928 uppfann Johan Petter Johansson dörrknäppet till skåpdörrar så att de inte skulle flyga upp.

Johan Petter Johansson var en av Svenska Uppfinnarföreningens äldsta medlemmar. Han var flitigt med på deras sammankomster, där han gärna demonstrerade sina uppfinningar. På en fråga hur en uppfinning kommer till, svarade han: ”Nöden är uppfinningarnas moder. Man ser behoven och ställs inför uppgiften att fylla dem”. När folk sedan frågade honom och undrade hur de kommit till, svarade han: ”Vi uppfinnare svarar som min mor gjorde; Då man gör det så blir det så”.

Johan Petter Johansson avled vid nära 90 års ålder den 25 augusti 1943. Han var liksom Fredrik Sundler en man från Vårgårda som genom begåvning, flit och framsynthet brutit sin egen bana och som betytt mycket för Sverige.

Under sin livstid lyckades han åstadkomma drygt 110 patenterade uppfinningar. Idag finns J P Johansson-sällskapet för att bevara minnet av honom och en staty föreställande en skiftnyckel återfinns också vid en av stadens infarter.

På världsutställningen i Sevilla i Spanien 1992 var Johan Petters skiftnyckel med i den svenska montern. Det var då hundra år sedan han gjorde sin geniala uppfinning och konstruktion.

(Källor: Vestmanlands Läns Tidning julen 1929, Västgötabygden nr 1, 1948. Vårgårda förr i tiden nr 15 , 1978. ICA 1986. Husbygga-ren nr 6, 1989. Vårgårda Tidning nr I, sept 1991, Lars Kempe)