I DAG ÄR DET

SKOLOR I LJUR

Ljurs småskola

Småskolan i Ljur uppfördes 1879 och den hade en lärosal, ett kapprum och en tjänstebostad med två rum och kök. Skolan renoverades 1923 och 1947 och fick då el, vatten och avlopp. Skolformen var ”B:1” och skolan hade 14 elever runt 1950. Precis som i folkskolan gick man i skola 36 veckor om året med studier 4 dagar i veckan.

Ljurs småskola med lärarinna Alma Axelia Andersson. Foto 1918

Alma Axelia Andersson, född den 2/10 1873 i Nårunga, antogs som vikarierande lärarinna den 15 juni 1893 och blev ordinarie den siste december samma år. Hon stannade som småskollärarinna till den 20 december 1933 då hon flyttade tillbaka hem till Nårunga.

Hon efterträddes av Alicia Anna Maria Larsson, född den 11/10 1907 i Kölaby, varifrån hon kom till Ljurs skola den 12 oktober 1935. Vem som upprätthöll undervisningen under 1934 och början av 1935 är oklart.

1945 efterträddes Alicia Larsson av Lydia Maria Johansson från Stora Tuna. Hon stannade emellertid endast ett år och sedan var det dags för Gunborg Dalesjö från Möne att ta över taktpinnen.

Gunborg Dalesjö, mycket omtyckt lärarinna i Ljurs skola

I slutet på 1940-talet var Gunborg Dalesjö omtyckt lärarinna. Hon disponerade förstås bostaden i skolan som då hade fått både el, vatten och avlopp. Hon var från Möne och gifte sig 1950 med Ernst Andersson från Iglabo. Efter giftermålet bosatte sig de nygifta i Ljurhalla, där Gunborg hade tjänstebostad i skolan. Ernst lämnade då den anrika byggnaden på Iglabo som därefter kom att stå tom i över tjugo år tills 1972 norrlänningen Abraham Winka blev lärare i Ljurs folkskola. Han köpte då det gamla förfallna säteriet av Gunborgs man, Ernst Lidesten, som hade bytt bort sitt i hans ögon alldeles för alldagliga Andersson i samband med giftet med Gunborg.

Abraham Winka med sin hustru Kerstin framför Iglabo som han så förtjänstfullt återupplivade. Foto 1990, samma år som de lämnade Iglabo och Ljur

Abraham Winka kom att bli en mycket omtyckt men även respekterad lärare i Ljur. Han var även mycket intresserad av bygdens historia och skrev bland annat en bok om samtliga ägare till säteriet Iglabo sen 1500-talet.

LJURS FOLKSKOLA

Ljurs folkskola senare missionshus och numera Equmeniakyrka

Ljurs folkskola byggdes 1918. Den hade en lärosal, ett kapprum, en slöjdsal, ett skolbibliotek och en tjänstebostad om tre rum och kök, samt källare. Här undervisades enligt skolreformen B:1A och man hade 30 elever i mitten på 1900-talet. Detta var en sjuårig folkskola med 36 veckors undervisning med fyra dagar i veckan.

Ljurs Småskola med lärare Frans Hall i mitten. 1918

Ljurs Småskola runt 1922 Lärare Frans Hall. Längst fram till höger Sara Andreasson från Halla

Den första folkskolläraren i Ljur hette Frans Josef Hall. Han var född 1876 i Torp och kom hit från Nårunga lagom till vårterminen 1920. Han stannade tillsammans med sin hustru och två söner och två döttrar till sin död tio år senare.

Efter Hall tog Helge Reinhold Sönnergren från Haga i Göteborg över magisterrollen och pekpinnen. Han var lärare vårterminen 1931, men redan sommaren samma år reste han åter till Haga.

Ljurs folkskola 1934 Lärare Valdus Sävenstrand

På fotot ovan syns läraren Valdus med eleverna Hilding Larsson, Stora Långared, Helmer Ågren, Nolängsbacken, Torsten Carlsson, Krutgården, Paul Ågren, Nolängsbacken, Rune Christoffersson, Hökared, Valter Claesson, Kämpagården, David Svensson, Källarebacken, Ernst Andersson, Iglabo, Hugo Jacobsson, Gundlered, Myrtle Allen, Rönnås, Ingrid Gustafsson, Karlsborg, Birgit Svensson, Stommen, Sonja Carlsson, Krugården, Tora Nilsson, Ljurs Kvarn, Sara Sjöblom, Tolsgården, Märta Aronsson, Källarebacken, Bertil Levandersson, Skattegården, Sonja Svantesson, Liljedal, Eva Ernstsson, Fribacken, Britta Finklöf, Svenstorp, Dora Johansson, Åsen, Eva Leandersson, Skattegården, Ingrid Nilsson, Iglabo, Rosa Ernstsson, Fribacken, Karin Claesson, Ture Johansson, Johanstorp, Henry Andersson, Långared, Ivan Pettersson, Kättlingabo, John Henriksson, Långareds kvarn, Elof Andersson Högelid.

Höstterminen 1931 var det så dags för den tjugonioåriga Ljursonen Valdus Ragnar Emanuel Sävenstrand att ta över som folkskollärare. Han kom hit från Frändefors.

Två år senar kom hans syster, Dagny Rebecka till folkskolan i Ljur. Hon tjänstgjorde som slöjdlärarinna och hushållerska.

1933 beviljades Ljurs Folkskola 50 kronor för upprättande av ett bibliotek.

SÖNDAGSSKOLAN I LJURS MISSIONSHUS

Ernst Lidesten, Iglabo, står längst fram med mössan i handen någon gång i slutet på 1920-talet.

På fotot ovan ser vi Ernst Andersson, senare Lidesten stå längst fram med mössan i handen framför folkskolan i Ljur. Han kom senare att gifta sig med Gunborg Dalesjö som blev småskollärarinna i Ljur 1946. Trots att de ägde det anrika säteriet Iglabo, som låg bara några kilometer från skolan bestämde det nygifta paret att bo i lägenheten i skolhuset. Där föddes även deras enda barn, dottern Britt-Marie. 1972 sålde Ernst och Gunborg av en tomt tillsammans med manbyggnaden på Iglabo. Själva använde de undantagsstugan på Iglabo som sitt sommarställe. 

Ernst Winka och hans fru Kerstin bodde på Iglabo till 1990 då tuberkulosen drabbat Kerstin så hårt att de var tvungna att ge upp det fridfulla livet vid Iglabosjöns kant och flytta till Varberg där Kerstin kunde få bättre vård. 

2009 dog Ingeborg i skolhuset i Ljurhalla. Maken Ernst fortsatte att bo kvar i skolan till sin egen död fem år senare även om han försökte tillbringa mycket tid på Iglabo.

Betygsätt sidan!

Dela med dig till dina vänner

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: