284. Store-Sven

ORIGINAL

FATTIGDOM

MORD

FINT FOLK

KYRKLIGT

SÄGNER

STORE-SVEN

Ornunga Kyrkebol 1890

Ett åttondels mantal i Ornunga Kyrkebol innehades i början av 1800-talet av Anders Svensson. Han var född 1766 i Lilla Sjötorp ävenledes i Ornunga socken. 1791, tjugofem år gammal, gifte han sig till gården Kyrkebol. Hustrun, Kerstin Larsdotter, var bonddotter därifrån och endast arton år gammal när de gifte sig. De båda fick nio barn, men inte mindre än sex barn dog innan de var två år gamla.

Sonen Sven, född i Kyrkebol tre dagar efter midsommar år 1800, var det femte barnet i ordningen, men det första som kom att överleva till vuxen ålder.

”Store-Sven”, som han kallades, blev ägare till en av Västergårdarna i Ornunga, när han gifte sig med en av gårdens döttrar, Inggerd Andersdotter. På 1840-talet kom Sven emellertid på obestånd och blev tvungen att lämna ifrån sig gården. Han tog dock undan en del av denne, kallad Orrehallen, som avsöndring ”på ovärderlig tid”. Han hade avsöndringshandlingarna klara och det enda som återstod för att genomföra delandet av fastigheten var lagfarten. Förmodligen kunde Sven inte läsa, varför han inte förstod handlingarnas innebörd och ansökan om lagfart blev aldrig inlämnad.

”Store-Sven” var aldrig medveten om att han var ägare till marken han brukade, utan räknade sig som torpare utan egen ägorätt och gjorde därför dagsverken för torpet på stamhemmanet, Västergården.

Omkring 1865 överlät ”Store-Sven” hemmanet på mågen Anders Magnus Andersson, som var gift med Svens och hustrun Inggerds dotter Maja-Stina. Inte heller denne tog reda på äganderättsförhållandena, utan fortsatte att göra dagsverken på stamhemmanet i nästan 50 år.

På Orrehallen rådde ett relativt välstånd. Det var alltid rent och snyggt både ute och inne. Anders Magnus var en eftersökt arbetare och saknade därför inte inkomstmöjligheter. Tillsammans med Sven Johansson på Trägenborg, ett torp som också låg på Västergårdens mark, nyodlade han väldiga arealer och lade åtskilliga tusen famnar stenmurar.

Anders Magnus och Inggerd hade endast en son, Karl Fredrik. Denne for till Amerika, men sen hörde man aldrig av honom igen, varför han dödförklarades 1919.

”Store-Svens” hustru Inggerd Andersdotter dog 1871, 78 år gammal. Därefter levde Sven ensam i ytterligare 18 år tills han dog tre veckor före sin 89-åriga födelsedag. När han lämnade jordelivet ägde han inget annat än de kläder han hade på sig och något reservplagg. Värdet av dessa var 16,50 kronor och eftersom begravningskostnaderna uppgick till 15 kronor, blev det bara en och femtio över för hans arvingar att dela på. Dottern Maja-Stina och hans avlidna dotter Annikas båda döttrar, Thilda och Sofia fick alltså en femtioöring var i arv.

Slåtterarbete vid Ornunga Kyrkebol 1908

När Sven Andersson och hans hustru var döda förutsatte ägaren av stamhemmanet att han själv var ägare till Orrehallen, varför han satte i gång med att stenröja och rev torpet samt gjorde ett plant och fint åkerfält av torpet. Emellertid hade Johan Fredrik Andersson Stjerna, som var gift med ”Store-Svens” dotter Thilda, studerat gamla handlingar, som han fått hand om och därvid börjat ana att han och hustrun var de rätte ägarna. Stjerna for till häradshövdingen och visade upp de gamla papperna som han hittat. Denne förklarade att stället mycket riktigt var avsöndrat och att det bara fattades lagfart, men att denna kunde erhållas när som helst.

Ägaren till stamhemmanet blev naturligtvis förbaskad, förtvivlad och förvånad över att ha gjort så mycket arbete förgäves och inte ens få behålla marken.

Dock kan man tycka att åttio års hårda dagsverken mer än väl uppvägde den stenröjning, som bonden gjort.