HUSBONDENS LUSTAR PIGANS DÖD
Äskhults by
Äskhults by är ett kulturreservat i Förlanda socken, Kungsbacka kommun. Byn har numera inga boende kvar och är bevarad i historiskt skick. Den består av fyra gårdar och den skiftades på ett sådant sätt att husen inte behövde flyttas, vilket har gjort att den bevarat sin gamla struktur. Den sista boende dog 1964 varefter byn blev förklarad som byggnadsminne.
Göttas gård i Äskhult
Göttas gård ligger i byns sydöstra del och är kringbyggd av manhuset, stallet, ladugården och jordkällaren. Bakom stallet finns en mindre fruktträdgård.
Gården är tidstypiskt kringbyggd och den bäst bevarade gården i byn. Den består av manhus, ladugård, stall och ”huggehus” som är en snickarverkstad och vedbod. Manhuset var tidigare en ryggåsstuga med torvtak, men byggdes om till framkammarstuga på 1800-talet.
När Anders Persson från Gödatorp i Gällinge köpte gården år 1755, fick den namnet ”Göttas”.
KIRSTIN ERIKSDOTTER ÄSKHULT –1722-23/1 1745
Kirstin Eriksdotter föddes i Göttas, 1722, som barn till Erik Andersson och Gunnila Andersson. Gunnila var troligen över 50 år när hon födde Kirsten som hade sju syskon. Det är troligt att Anders Persson var Kirstins farfar.
Inne i Göttas gård
Kirstin arbetade som kammarpiga hos överjägmästare Carl Lambert Johansson Jernsköld på säteriet Smedstorp (nerbrunnet/RL) i Björketorps* socken.
Kirstin var då 21 år gammal. Hennes mor bodde kvar i Äskhult men hennes far var död.
ETT RYKTE
Kronolänsman Måns Jonsson hade ”igenom ett allmänt rykte för tvenne dagar sedan i erfarenhet kommit, det hon därsammastädes skall sistlidne Christi himmelsfärds dag framfött ett oäkta barn”.
Måns Jonsson kände sig nödsakad att resa till Smedstorp och tog med sig nämndemännen Lars Andersson i Rävlanda, Anders Torstensson i Wärred och Nils Andersson i Bråtared samt kronorättaren Måns Olofsson i Nedre Erikstorp för att undersöka om ryktena kunde vara sanna.
När de kom till Smedstorp träffade de på överjägmästare Jernsköld och frågade honom om han kände till att ett av hans tjänstehjon varit havande, som ryktet gick, varpå Jernsköld svarade: ”det sådant honom okunnigt är” och påpekade samtidigt att länsmannen är ansvarig för ryktet tills han kan bevisa sanningen
Länsmannen begärde då att få träffa Kirstin Eriksdotter, som befann sig i köket, och förmanade henne att bekänna, men hon nekade, trots att andra personer bland tjänstefolket bekräftade ryktena.
STINNA BRÖST
Kirstin tvingades följa med länsmannen till närmast belägen gård, Backa (en av tre sätesgårdar i socknen/RL). Där fick ”trenne förståndige hustrur”, Ebba och Karin Andersdöttrar samt Elin Håkansdotter mjölka hennes bröst och fann att de bar på mjölk.
Kirstin erkänner då att hon av ”olovlig beblandelse” varit havande och framfött ett foster, vilket hon sedermera dränkt i ån.
Länsmannen förde med sig Kirstin till häktet för rannsakning.
RÄTTEGÅNG
Vid tinget 1744 förhördes Kirstin:
Var är du född?
”I Halland, Förlanda socken och gården Eskhult, varest modern ännu lever, men fadern är död.”
Hur gammal är du?
”Tjugoett år.”
Hur länge har du varit i tjänst hos överjägmästaren på Smedstorp?
”nästkommande midsommar blir det två år.”
Födde du ett barn på Kristi Himmelsfärdsdagen?
”att hon nästlidne Christi himmelsfärds dag på vinden uti sätesbyggningen, varest hon haft sitt nattläger, framfött ett flickebarn, som haft litet liv men varit mycket klent samt varit blodigt i bägge mungiporna och på fyra eller fem veckor när intet framgånget, vilket hon i samma ögneblek med sin hands läggande på dess mun förkvavt och livet avhänt.”
Hon hade därefter gått ner till ån som rann förbi ägorna och kastat i barnet, en handling hon aldrig skulle begått om hon inte först styrkt sig med några supar brännvin, så att hon blivit berusad. Brännvinet hade hon köpt av bonden Oluf i Gislå.
Vem är far till barnet?
”Dess husbonde herr överjägmästaren Jernschiöld, som sig tilldragit uti hans sovekammar åtta dagar efter sistlidne larsmässodag*, havandes han jämväl några gånger därefter med henne köttslig beblandelse plägat, men icke sedan nästlidne julehelg, varjämte hon berättade, det herr överjägmästaren icke vetat att hon varit havande, emedan hon icke understått sig sådant för honom såsom mycket ond och hastig att bekänna, mindre att han haft någon delaktighet däruti, att hon barnet livet avhänt.”
Var någon närvarande när du födde barnet?
”Nej.”
Visste någon om att du var havande?
”Nej och att ingen människa uti hela gården därav haft kunskap.”
Hur länge låg barnet på vinden innan du bar bort det?
”att det varit kvarliggande på vinden till en natt i denna veckan, men vilken det var, kan hon intet minnas, då hon under herr överjägmästarens bortvaro i Göteborg kastat fostret i ån, efter hon intet tordes gå igenom dörrarna så sent, då han var hemma.”
Var kastade du barnet i ån och hur skedde det?
”Vid östra lyckan på denna sidan gent emot säteriet Apelnäs, sedan hon lagt en sten uti en klut eller slant och bundit den om halsen på barnet och kastade hon det så långt ut i åen, som hon förmådde, varefter hon begav sig åter hem.”
Vem är far till barnet?
”att om henne tills i morgon råderum lämnas till dess utnämnande, skall hon honom då namngiva.”
Tingsrätten tyckte inte att Kirstin behövde tid på sig för att berätta vem som var fadern.
Kirstin berättade att hennes husbonde, överjägmästare Jernsköld, hade ”med henne köttslig beblandelse plägat”.
Kirstin hade tvingats att berätta sanningen: hon födde sin lilla dotter uppe på vinden där hon hade sitt nattläger. Eftersom flickan var väldigt klen, så bestämde sig Kirstin för att kväva henne. Efter att ha bränt efterbörden i köket, gick Kirstin ner till den förbiflytande ån och kastade i fostret.
DRAGGAR EFTER BARNET
Karta med Smedstorp, Apelnäs, Backa och Storån där Kirstin dränkte sitt nyfödda barn. Klicka på kartan för förstoring
Länsmannen och nämndemännen begavs sig i följe med Kirstin, som var säkert fängslad, till ån och med hjälp av närboende åbor sökte de efter barnet.
Trots att de draggade hela ån så långt de kunde från en eka med sammanbundna krokar och rivor av järntinnar så långt de kunnat, fann de inte barnets lik.
Sedan fördes Kirstin till Älvsborgs fästning i avvaktan på nästa rättegång.
ANDRA RÄTTEGÅNG
Tingssalen i Ljung från år 1776 Foto Birgitta Saunders
Vid den andra rättegången vittnade en soldat om att överjägarmästaren inte kunde vara far till barnet, eftersom han hade varit borta i militärtjänstgöring.
Överjägmästaren Jernschiöld infann sig till förhör på tingsrätten och förhöret med Kirstin lästes upp för honom eftersom hon angivit honom som fader.
Han gav till svar, att ”hon honom i detta mål beljugit och att han aldrig haft med henne något köttsligt umgänge.”
Visste han om någon annan som haft umgänge med Kirstin?
”Nej.”
Har Kirstin varit borta från gården sedan sistlidna Larsmässodag på kortare eller längre resor?
”Nej, det kan han sig intet påminna.”
Kirstin förblev vid att det hon bekänt var sanning.
Tingsrätten förmanade herr överjägmästaren att ”tillstå sanningen och om han uti sitt samvete vet sig på något sätt därtill vara brottslig, han ville sådant strax uppenbara, att tiden med nekande icke längre utdraga.”
Men han svarade nu som förr, förklarandes sig oskyldig.
Man kallade då in en piga på gården som vittne. Hon svarade att hon inte visste om Kirstin och överjägarmästaren ”plägat köttsligt umgänge, dock skulle det alltid vara Kirstins sysselsättning att inbära tvättvatten och upptända eld uti husbondens dageliga rum”.
Länsmannen befallde att åter låta före Kirstin till arresten.
SOVER PÅ VINDEN
Den 10 maj återupptogs målet.
Tingsrätten frågade Kirstin, om hon endast beskyller herr överjägmästaren för att vara far till barnet eller om hon har någon annan. Hon svarade då att precis som tidigare har hon ingen annan att beskylla att vara fadern än överjägmästaren.
Vittnet pigan Karin Pehrsdotter från Töllesjö, 23 år gammal, berättade att hon varit samtjänarinna med Kirstin hos herr överjägmästaren. men under den tiden har hon ej förstått att hon och överjägmästaren plägat köttsligt umgänge eller beblandelse, dock skulle det alltid vara Kirstins syssla att bära in tvättvatten och tända eld i spisen i husbondens vardagsrum.
Var har Karin och Kirstin haft sina nattläger?
”Jag låg alltjämt i köket men Kirstin låg både vinter och sommar uppå vinden, undantagandes när hon då och då kunde ligga på bordet inne.”
NYTT TING
Till urtima tinget den 26 september 1744 inställdes åter Kirstin Eriksdotter.
Hon tillfrågades, om hon ännu påstår att överjägmästaren Jernschiöld är hennes ”lägersman”.
Vartill hon till alla delar bejakade med utlåtande att på samma bekännelse vilja leva och dö.
Herr överjägmästaren hade ”i angelägne angelägenheter rest till Halland” enligt hans son korpralen vid Västgöta kavalleriregemente Wilhelm Jernschiöld, som lämnade in en skrivelse från fadern till rätten. (Wilhelm Jernschiöld var född 1721 på Formetorp i Kalvsviks socken, blev löjtnant 1759 och ryttmästare 1769. Fick avsked 1775, dog barnlös på Smedstorp 1779).
Soldaten Flink vittnade, att ”Kirstin jämt och samt betjänt herr överjägmästaren uti han rum med eldande kväll och morgon och fått merendels alltid äta av herr överjägmästarens egna rätter, att hon syntes vara mera antagen hos herr överjägmästaren än någon av de andre betjänter, med vilka hon ej varit i matlag, att hon ock legat uppå vinden av sätesbyggningen; hon skall ej heller tjänt för viss penningelön utan beståtts i det stället nödtorftige vackre kläder.”
Kirstin hålls kvar i häktet på tingsstället och bevakas av allmogen i häradet, eftersom kommande vinter och is skulle göra det osäkrare att ta henne till Nya Elfsborgs fästning.
TINGSRÄTTENS DOM
Domen över Kirstin föll den 23 jan 1745.
Däri läses: ”Till följe Rättegångsbalkens 17 kap. 36§ samt Mgb 16 kap. prövar Tingsrätten skäligt det bör hon Kirstin Eriksdotter för denna sin begångna grova missgärning liv sitt mista, halshuggas och i båle brännas. hon har varken varit eller nu befinnes med något vanvett besvärad utan fast mera synts var en ångerfull och botfärdig synderska, som för sin begångna svåra synd vill gärna lida och dö.”
GÖTA HOVRÄTT
Göta hovrätt fastställde vid hösttinget 1746 häradsrättens dom och att ”synderskan Kirstin Eriksdotter lagligt straff undergått.
Carl Lambert Jernsköld hade inställt sig och domaren frågade honom om han ej ville bekänna sig vara ”denna synderskans lägersman, helst som en större anledning därtill gives av hennes enständiga bekännelse och då hon, enligt vad numera avlidne kyrkoherden herr Hans Faurelius berättat, skall uti en sådan bekännelse till sin dödsstund fortfarit.”
Överjägmästare Carl Lambert Jernsköld nekade dock som tidigare till att ha varit far till barnet.
AVRÄTTAD
Bila användes för halshuggning i Sverige
Kirstin avrättas någon gång mellan den 23e januari 1745 och hösten 1746. Hon var då 23 år gammal.
NY LAG INRÄTTADES
Tack vare Gustav III, inrättades en lag som gjorde det möjligt för unga kvinnor att föda barn på okänd ort utan att behöva namnge fäderna.
** Björketorps socken tillhörde Bollebygds härad och numera Härryda kommun.
** Larsmäss firades förr på Laurentiusdagen den 10 augusti. Enligt Bondepraktikan om dagen vacker kunde man förvänta sig en god höst. Om solen sken klart på Larsmäss kunde man vänta sig en mild höst, men en sträng och besvärlig vinter.
CARL LAMBERT JERNSKÖLD
Carl Lambert Jernsköld var av den adliga ätten Jernsköld och son till Johan Jernsköld och Sara Maria Scholien. Han föddes den femte mars 1693. Han var gift två gånger, först på nyårsdagen 1721 i Kalvsvik, Kronoborg med Catharina Melander och den andra gången med Helena Beata Gathenhielm, dotter till Christian Gathenhielm. De gifte sig 1744, alltså medan rättegången mot honom och Kirstin pågick. Tre år senare dog Carl Lambert.
