HÖGES-STINA

Torpet brinner

”Höges Stina”, född 1818, var dotter till en sergeant Johan Hög, född 1778 och död i mitten på 1800-talet. Den ståtlige och reslige fadern avancerade genom ovanlig skicklighet från vanlig fattig ”svältboknekt” till underofficer. Han blev först förare, sedan rustmästare och avgick som sergeant. Han deltog i minst sex fälttåg och blev sårad, men överlevde, och fick medalj för tapperhet i fält.

Med hustrun Ingeborg Larsdotter från torpet Lyckorna på Iglabos mark fick han tre söner och tre döttrar. Den första sonen, Anders, dog i koppor när han var endast ett halvt år gammal. En son fick namnet Lars och han gifte sig när han var nitton år med Ella från Kättlingabo. Ella var syster till den kände trollkarlen ”Kättlingen”. Lars dog dock endast 24 år gammal och då gifte Ella om sig med hans broder Anders.

Johan Högs dotter Stina var hurtig och rask i vändningarna, storväxt och stark som en man, och hade en djup manlig basröst. Hon fick flera barn. En av nedkomsterna lär ha gått till på följande sätt: medan hon höll på att göra i ordning den stundande måltiden satte värkarna i gång, men trots detta satte hon potatisen på spisen, och medan potatisen kokade klarade hon egenhändigt av förlossningen. När både denna och potatisen var färdiga gick hon ut och bjöd folket på middag.

Gården Korpås övre i Ornunga socken. Detta hus revs 1939 och ett nytt byggdes då. Foto Olof Korpås

På 1870- och 80-talen var hon en av de mest anlitade dagsverkarna på gården i Korpås. Hon skötte då alltid manliga sysslor och uppbar en mans avlöning. Vid slåttern gick hon alltså med lie liksom männen och inte som alla de andra kvinnorna efter och samlade ihop säden.

Soldaten Lars Dahl

Detta gjorde ”Höges Stina” till en högst intressant person, men det var något mer. Hennes förste man hade blivit halshuggen. Mannen i fråga var en ung soldat Gustav Kvick, född 1820. Han såg bra ut och varit älsklig i sitt sätt och hurtig och rask i all sin gärning, men så kom det ett tillstånd av raseri över honom, delirium eller någon annan övergående psykos. En granne, soldaten Lars Dahl, var ålagd att vakta honom när han inte var vid sina sinnes fulla bruk, men en gång smet Gustav och sprang till Lars Dahls hem och antände hans stuga, varvid en av Lars söner innebrändes. Gustav blev anklagad för mordbrand och dömdes till dödsstraff utan större process. Rättsskipningen skedde i det här fallet ytterst summariskt utan förhör och rättegång. Detta hände år 1843.

Stupstock med bila

Kvick avrättades på galgbacken i Mörlanda. Bland alla dem som mötte upp där var också ”Höges-Stina”. Väktarna av den dödsdömde kunde inte motstå hennes bön om att få rå om sin man en stund före avrättningen. Hon hade med sig karameller och kaffe med dopp till honom som de avnjöt tillsammans på galgbacken innan skarprättaren svingade bilan och skiljde hans huvud från reste av kroppen.

Att en kvinna på denna tid blev ensam genom att mannen gick bort, var inte alls ovanligt, men att det skulle ske på detta brutala sätt, blev ett hårt slag för den 24-åriga kvinnan och hennes aktade gamle fader, sergeanten på Högen.

Efter att maken blivit avrättad på galgbacken flyttade Stina tillsammans med sin två och ett halvt år gamla dotter hem till fadern på Högen. Fem år senare gifte hon om sig med den tio år yngre drängen på torpet, Erik Gustaf Johansson.

”Höges-Stina” och Erik Gustaf fick sex barn, varav flertalet emigrerade till Amerika. När Stina dog år 1900, 82 år gammal, hade hon trots en fruktansvärd start, ändå haft ett någorlunda gott liv.

Betygsätt sidan!

Kommentera

Berätta vad vi kunde göra bättre. Lämna gärna din email adress

HAR DU LÄST DEN HÄR?