POTÄTERA               

Då man “lå i lanna” och tog upp potatisen. Foto Gustaf Ewald

Potatisupptagning med hacka förr i tiden var ett tidsödande arbete. Nu för tiden användes stora effektiva maskiner, och då kommer “potätera ur jola” på några timmar i stället för att man förr fick “legga i lanna” ett par veckor.

“Men dä ä gevet, att när man tar upp mä maskin så blir dä gränsalöst möcke potäter kvar i jola. För tie år sin lejde ja mä en tocken maskin, men dä jar ja allri om, för sen feck ja gå å leta ätter nolor i flere år, å ja har inte hettat alla än”. Så lät det då en humoristisk bonde från Sjuhäradsbygden i början på förra seklet redogjorde för sina erfarenheter i potatisodlingen.

Potatisupptagning Galstad Västergården Asklanda Vänersborgs museum

“Dä ä’la bäst att vi mal patätera, inna då blir för kållt att söla i vattent”, sade fruntimren frampå höstsidan, och då var det för far i huset ingen annan råd än att ge sig av till “boa” (redskapsboden) för att leta reda på potatiskvarnen. Denna var ingen speciellt märkvärdigare inrättning. “Kvarna” hade en av järnplåt med utstansade tänder eller taggar försedd cylinder, vilken drevs av ett större kugghjul, som i sin tur drogs medels de på detsamma anbragta vevarna. Potatisen lades först i stora baljor för att någon dag “stå å blöta”.

“Potätemaling.” Grimstorp, i bakgrunden “boa” där spannmålen förvarades i bingar och kar. Foto Gustaf Ewald 1907

Sedan potatisen blivit väl tvättad i flera omgångar vatten, lades den ned i “petätekupa”, varefter kvarnen drogs i gång. “Revet”, d. v. s. den rivna potatisen, samlades i den under kvarnen anbragta kitteln eller spannen. Efter avslutad malning silades revet genom sikt eller såll, varigenom mjölsubstansen frånskildes och sjönk till botten. Mjölet skulle därefter “röras upp” åtskilliga gånger i rent vatten, och ju flera gånger detta skedde, ju finare blev mjölet. Först avlägsnades det så kallade gråmjölet, som samlade sig ovanpå, och sedan uppskrapades eller uppskars mjölet och lades att torka. Efter torkningen skulle mjölet “gnos” eller malas, vilket vanligen skedde med en butelj.

Vänga mjöl finns fortfarande att köpa vid Vänga kvarn

Numera tillverkas potatismjöl fabriksmässigt vid moderna stärkelsefabriker. Det finns dock ett fåtal ställen där man fortfarande tillverkar mjöl på ett traditionellt sätt. Ett sådant är Vänga kvarn, som ligger mellan Vårgårda och Fristad, precis vid naturreservatet Vänga mosse.

Eva Ekeblad, född de la Gardie (1724-1786)

Det kanske inte är så många som vet att potatismjölet uppfanns av grevinnan Eva Ekeblad, född De la Gardie, på Stola i Skaraborgs län. Grevinnan blev för denna uppfinning 1748 invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Hon, som då bara var 24 år gammal, var den första och enda kvinnan i detta lärda samfund ända fram till början på 1900-talet. Hon var dessutom den som först beskrev hur man kunde göra brännvin av potatis. För detta skulle hon nog dock inte ha valts in i någon förnäm församling.

font

font