VARFÖR SKÖVDE KYRKA LIGGER I VÅRGÅRDA

Kullings-Skövdes kyrka Foto Sanfrid Welin 1890

Varför heter kyrkan Kullings-Skövde när den ligger i Vårgårda?

Varför ligger Kullings-Skövde kyrka där den ligger?

Och varför ligger kyrkan inte mitt inne i samhället?

Så låt oss börja med varför kyrkan heter Kullings-Skövde kyrka trots att den ligger i Vårgårda.

Samhället Vårgårda är inte mer än 164 år gammalt. Det uppstod när Vårgårda fick en järnvägsstation år 1856. Dessförinnan refererade namnet Vårgårda eller rättare sagt Wårgårda som det skrevs på den tiden till en herrgård i Siene socken, som hette just Wårgårda eller Wårgården.

Fredrik Sundler betraktas som Vårgårdas grundare och han var ägare till herrgården med samma namn och han gav det namnet till stationen som öppnades några hundra meter från hans hem.

Även om Sundlers herrgård låg i Siene socken, så kom stationen att hamna i Skövde socken, för så hette det på den tiden. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet och speciellt när järnvägstrafiken byggdes ut blev det förvirring mellan Skövde socken och Skövde stad, så den 17 april 1885 ändrade socknen namn till Kullings-Skövde. Namndelen ”Kullings” kommer från att häradet som socknen låg i hette Kullings härad (motsvarar nuvarande Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner).

Kyrkan ligger troligen på denna plats eftersom det högst sannolikt fanns en offerplats på just detta ställe under hednatiden. När kyrkan skulle byggas gjordes det på en plats dit man var van att gå och på det sättet blev den nya religionen inte så skrämmande. Dessutom fick man då se att de ”gamla” gudarna inte blivit arga för att man konverterat till kristendomen.

Bautasten söder om Kullings-Skövde kyrka Foto Nils Ivan Svensson

Skövde hette under hednatid ”Sködvi”, där ändelsen ”vi” betydde just offerplats och ”Sköd” tolkas antingen som namnet på en gudinna eller så tror man att det betydde kapplöpningsbana, skugga eller källa. I området runt kyrkan finns det väldigt många gravar och andra minnesmärken från en svunnen tid.

Kyrkan ligger i en korsning där många gångar och ridstigar möttes. I närheten av kyrkan ligger ett ställe som alltid har kallats ”Rättars”. Namnet kan möjligtvis ha uppstått genom att kultplatsen där kyrkan nu står var ett ställe där kungen och hans makthavare träffades för att döma. Dessa domare kallades ”rättare”. Det finns ju ett begrepp som än i dag heter ”räfst och rättarting”. Platsen ”Rättars” har kanske fått sitt namn härav.

Magnus Ladulås beslutade i slutet av 1200-talet att det skulle finnas en ”rättare” i varje socken. Denne var ansvarig för att det fanns husrum och mat åt alla resande mot betalning. Tidigare hade allmogen våldgästats av resanden och när stora grupper med herremän reste genom socknen kunde de tömma deras förråd av mat åt sig själva och djuren. Dessa herremän betalade inte heller något för den service de fick.

Gästgivaregården. Huset är från 1904 och ersatte tidiga­re byggnad

Precis bredvid kyrkan ligger det gamla gästgiveriet och kanske började denna verksamhet i samband med Magnus Ladulås bestämmelse om ”rättare”.

LITE FAKTA OM KULLINGS-SKÖVDE KYRKA

Några uppgifter om Kullings-Skövde kyrka. Troligtvis fanns från början en mindre träkyrka, som på 11- eller 1200-talen ersattes av stenkyrkan.

Kyrkan, gemensam för Skövde och Tumberg, är troligen från 1100 talet, men tillbyggd och förändrad 1828 och 1891. År 1859 uppfördes tornet. Enligt Nils Gabriel Djurklou, folklivsforskare som levde i slutet av 1800-talet, kommer kyrkan från rundbågsålderns första tid och har bestått av långhus utan torn samt kor med halvrund absid. Koret var förut avstängt från själva kyrkan och förenades endast med denna genom en bågformig genombrytning. Skiljemuren genombröts vid restaureringen 1828.

År 1868 skrev Djurklou bland annat att ”inredningen år smaklös, predikstolen hvilar på den gamla dopfunten”. Koret har fått behålla sitt gamla ”absid” och sitt ursprungliga fönster”.

Porträttgravsten över Hans Stake och hans maka Anna Kafle Foto 1890 Sanfrid Welin

De mest berömda personer som ligger begravda i kyrkan är hertig Johans hovmarskalk Hans Stake till Råbäck, Valloxsäby och Olstorp, död 1624, och hans hustru Anna Kafle.

Råbäck Mellanplana på Kinnekulle Foto Bengt Wennlund runt 1920

Råbäck är en herrgård i Medelplana socken, Vallox-Säby är en välbevarad herrgård från 1700-talet utanför Stockholm och Olstorp ligger strax utanför nuvarande Vårgårda. Godset Olstorp (eller Olofstorp/Olovstorp som det skrevs förr) fick han när han gifte sig med Anna Kafle.

Harald Stake 1598–1677

Harald Stake på bilden ovan tillhörde den friherrliga ätten Stake (Nr 47), medan Hans Stake var av den adliga ätten Stake (Nr 110). De levde båda i början på 1600-talet och hade Amund Stake som gemensam urfader.

Olstorp utanför Vårgårda

Hans Stakes hustru Anna Kafle, död efter 1645, var av den adliga ätten Kafle, nr 70. Annas far Gustaf Olofsson Kafle skrev sig till Roll och Olstorp. När järnvägen invigdes av Fredrik Sundler 200 år senare, fanns ättlingar till Kafle med vid invigningen.

Numera tillhör kyrkan Algutstorps församling. Vårgårda pastorat består av fem församlingar, men har alltså ingen egen kyrka.

–> Besök gärna Vårgårda hembygdsmuseums hemsida och följ arbetet med det nya museumet