“D. 23 0. Klart lugnt på morgon 9 gr. kyla. På f. m. voro Rydberg och jag hos herr Kasp. Åhman på Lilla Långared, jag var äfven i Långareds och Ljurs handelsbodar och hörde efter post. Hulda var i Ljurs bod. I Långareds bod träffade jag A. J. Petersson, han bjöd på öl. På e. m. mulet och något mildare med litet blåst, körde Rydberg fram timmer från sin egen skog. Jag klistrade böcker. Anders Mattsson dräng i Hoberg var här med ett lass halm och fick ek och björkvirke till återlass.”
Lilla Långared i Ljur
Lilla Långared
I början av 1800-talet var det fyra ägare till Lilla Långared. De respektive ägarna hette Lars Persson och Maria Andersdotter, Nils Gabrielsson och Stina Svensdotter, Jonas Jonsson och Karin samt Johannes Bengtsson och Britta Persdotter.
Lilla Långared 2:2 innehades på 1840-tale1 av en Johannes, “Resen”, som var född på stället. Han gifte sig med Kristina Svensdotter från Melltorp i Floda. Makarna hade en son Kasper, som reste till Amerika. Johannes dog snart, varefter änkan gifte om sig med en som också hette Johannes. I sista äktenskapet hade Kristina dottern Tilda, som var gift med snickaren Ernst Johansson och sönerna Karl och Alexander. Karl emigrerade till Amerika och Alexander övertog gården. Som vanligt vid denna tid betingade sig änkan ett bra undantag, så att hon var säkerställd, men Alexander kunde inte klara ekonomin. Då pengar fattades köpte han på kredit i affären vid Långared. Följden blev, att då handlanden fått fordran till gårdens värde tog han hela gården och hade den några år i sambruk med Trollö.
Alexander hade sedan han lämnat Lilla Långared, soldattorpet Almaden.
Vid 1890-talets början övertogs gården av handlandens son Johan Larsson och hans hustru Hulda Rydberg. Dessförinnan hade alla husen nybyggts. Johan dog snart, varför änkan med en liten dotter flyttade tillbaka till föräldrahemmet Iglabo.
De andra gårdarna bytte ofta ägare. En av gårdarna ägdes av föräldrarna till August Larsson, vilka bodde bl.a. i Trollö. På 1860-talet ägdes en gård av Anders Pettersson från Vaselid och en ägdes av Elias Bengtsson. Dessa båda realiserade sin egendom och med familjerna gjorde de sällskap med övriga nårungabor, som år 1869 utvandrade och slog sig ner som nybyggare i Minnesota.
De tre gårdarna som sammanslogs, köptes av Carl Otto Engström, som var kolportör inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Denne hade förut bott i Vadsbo i Skaraborgs län.
Efter Engström blev Kasper Åhman i Vänga ägare. Han bodde själv i Vänga, medan den övriga familjen bodde i Lilla Långared. Gården fick skötas av lejda arbetare.
